Din lycka sticker andra i ögonen. Detta måste man ständigt åminnas: de ensamma, emedan du är i fest. Vi som erfarar den andra sidan myntet, vet att aldrig glömma den bitterheten, vilken Satan, alltid deppad, känner när det är missunnsamma, avundsjuka fester i Babylon. Må han skola oss, att alltid vara på andra sidan; ensamma. Vi i gruppen, i kyrkan, må va enslingar. Vår tystlåtna samvaro kräver ingen prestige, ingen social prestation; du får ”bara vara”, i vår kyrka, slipper tänka på att imponera eller vinna vänskap. I kyrkan är vi strikt emot all utåtriktad, social prestige. Vi talar tyst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar