måndag 28 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 120

När man blir ratad av andra människor kan man vända sig till Satan. När andra människor säger nej till samtal/umgänge, vägrar delta, så vänd dig i din desperation till Satan. Han finns alltid där (han kan göra flera saker samtidigt, det är en övernaturlig talang han har) och har ej han tid så skickar han nån av sina djävular (kanske Lucifer). När du sträckt ut en naken hand till mänskligheten och fått ett avvisande svar, så minns att du inte är ensam. Men minns också att sådant ej är något att klaga över, för en munk är ensam och vägrar umgås, dvs vägrar bli besviken. Vill du ej sörja att du sviks av vänner så undvik att ha några, undvik att ha kontakt med någon så skyddar du dig själv från svek. Man ska inte klaga i onödan. Undvik den nakna handen. Blir man sviken av umgänge så ska man vara ensam. Du är ju ändå inte riktigt ensam eftersom Satan finns där för dig, i luften, du känner hans närvaro, du pratar med honom i dina tankar. Det känns skönt att veta att det alltid finns en domare ovanför som ser allt (eller två: Gud också), som därmed ser dig och ditt lidande/dina moraliska val. Det är därför viktigt att vara moralisk för Gud Fader tittar. Du är aldrig ensam. Och med sig har Gud alla sina änglar och Satan alla sina smådjävular, så ännu mindre ensam är du.

söndag 27 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 119

En munk undviker lycka, men kan göra det på två sätt: han kan dels ha oturen att aldrig råka uppleva lycka, och han kan dels välja bort den lycka som närmar sig honom. En del munkar har aldrig upplevt lycka eller väldigt sällan, för att oturen härskar över honom. Andra munkar har fått löfte om lycka uppenbarat för sig men som munk valt bort den lyckan i ett fritt val. Man kan t ex få introduktion till en pojkvän/flickvän som man väljer att ej fullfölja. Om man väljer bort den inkommande lyckan så känner man sig fri och ren och befriad. Fri av minimalism/tomhet. Att välja bort fullhet och slarv till förmån för tomhet ger alltid en frihetskänsla. Fullhet ej enbart inom prylar/materialism utan också inom känslor. Att välja bort exemplets flickvän/pojkvän är attt välja bort fullhet till förmån för befriande tomhet dvs det som gör att man känner sig fri, en sällsam känsla som känns så skönt att den kan rekomenderas till alla läsare. Att välja bort lycka är en skyldighet för varje munk, men att ha oturen att aldrig få det fria valet gör ofta att man alls blir munk dvs söker sig till kyrkan. Att konvertera kräver ju ofta en personlig katastrof, iform av andra människors svek eller personlig olycka. Sedan konverteringsdagen är det en munks plikt att säga nej till lycka varhelst den uppenbarar sig. Kanske får han fler erbjudanden om lycka efter att han blivit munk, eftersom självförtroendet ofta ökar när han blivit munk än innan. Att leva i valets gränsland är en diciplin för en munk.

fredag 25 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 118

Testa själv: när man är glad blir man välvillig mot andra människor och när man är sur/deprimerad blir man korthuggen mot människor och ilsken mot sociala situationer. Därför är det viktigt att en satanistmunk är deprimerad, för är han lycklig och tillfreds så ser han människor på ett gott sätt: han blir generös, förlåtande och välvillig mot sina medmänniskor, förlåter sina fiender. Om han är glad förlåter han simpelt folk och syndare för deras elakhet/svek, och öppnar sig för vänskap med sin forna fiende. Om solen ler mot dig så vill du sluta fred med din ovän och gå till mötes med öppen hand, oskyddad och generös. Förlåtelsen och glömskan mot forna svek. En satanistmunk ser därför till att aldrig bli glad.

Satanistkyrkans syn på satanism 117

Underlägsna människor. Dessa är ett irritationsmoment för en satanist. Dessa skapar hat och hämndkänsla. Man gör bäst i att undvika dem, men alltid går det ej att bojkotta dem, ibland tvingas man inpå underlägsna människor t ex i sitt jobb. Man bör då vara tyst och ej prata med dem mer än fåordigt. Håll dem kort. Jesus lär att alla människor är underlägsna, med lågt intellekt. Satan lär detsamma. Underlägsna människor är ett ständigt problem. Därför kräver Satan munkens isolation från samhället. Går det att isolera sig från samhället när man bor mitt i det och ej bor i ett kloster? Ja man kan bo underground, i ett undergroundkvarter med sådana grannar, t ex ett trasproletärt grannkvarter, en ghettoförort eller ute på landet. Undvikandes kännedom om vad som sker på löpsedlar och i TV. Undvikandes att prata med människor på gatan eftersom de är förtappade och underlägsna i intellektet. Bojkotta det samhälle man lever mitt i är möjligt, genom att ställa sig på sniskan, att ta ett steg åt sidan, och bo mitt i storstan men leva underground, under massmedias medelpunkt. Att välja ett ickesocialt yrke som ej består av att vara social och servicetjänsteinriktad bland andra människor mitt i samhället ( t ex hellre fabriksarbetare än butiksbiträde). Att ständigt komma på olika strategier i vardagen som bojkottar, att tänka aktivt i hjärnan: hur kan jag bäst bojkotta samhället idag? Det går att bojkotta samhället utan att leva i kloster. Din lägenhet blir då ditt kloster. Ett isolerat rum bortanför samhället. Undvik rusningstrafik, undvik att gå ut de folkrika klockslagen då folk rusar från jobbet, dvs skaffa dig ett jobb med udda arbetstider, t ex att jobba natt. Får du ej tag i ett sånt jobb (nattjobb) så välj hellre att va arbetslös så kan du gå ut på folktomma klockslag t ex mitt på dan när alla andra är på jobbet. Att gå ut sena kvällar och tidiga morgonar är ett annat tips. Att välja arbetslöshet är väljbart för en munk. Det ger en isolation från samhället som är önskvärd, en brist på sammanhang, brist på arbetskollegor samt friheten att gå ut valfria klockslag. Att välja att leva som arbetslös är önskvärt för en munk. Lev i lugn och isolation. Depression är tätt sammankopplat med arbetslöshet/bidragsberoende eftersom man isoleras från vänner och bekanta om man ej har ett jobb. Man hamnar utanför alla sammanhang och undviker debatten i fikarummet om samhällets aktualiteter eller massmedias senaste påhitt. Att leva på akassa/socialbidrag/sjukpenning/försäkringskassan är att rekomendera för en satanistmunk. Det ger den alienation och isolation som är önskvärd.

Satanistkyrkans syn på satanism 116

Vad är en satanistisk munk/nunna? Det är detsamma som en övrig kristen munk, dvs viss isolation från samhället (blandannat eftersom det i samhället förekommer synd), sexuell avhållsamhet samt avstå från materiella ägodelar dvs leva i fattigdom. Samt dagtid/så ofta man kan ägna sig åt religionen. Till Satanistkyrkans munk hör också att leva i lätt depression (en lättare form av depression). Då blir nämligen underhållning, nöje och sex uttråkande och tycks meningslöst. Därav är det viktigt att va deprimerad. För att alls kunna avstå från dessa saker, dvs depressionen hjälper en att vara en god (kristen) munk. En munk bojkottar också det kapitalistiska moderna samhället samt det gemensamma samhället dvs människokollektivet till förmån för isolation och ensamhet. För att dels höra Satans röst tydligare i tystnaden och dels för att andra människor är förtappade, syndande, puckade och underlägsna.

Satanistkyrkans syn på satanism 115

Tack Satan för en fin minut i stillhet och ljus. Jag ser allting tydligt och klart, ser vidderna utan detaljer. Ser liv och död, djävul och människa, helvete och jord. Ser hur Satan sträcker sig ner till mig, med pessimismens budskap dvs budskapet att alla människor är elaka och att man alltid ska förvänta sig en fientlig omgivning som är kritiskt inställd till dig. Alla människor är som grupp elaka utom du, eftersom du är en munk dvs har övat dig i att bli som en djävul och lämna din mänsklighet bakom tomhet, du går mot din människonatur för att efterlikna Satan dvs en djävulsnatur. Djävular är snälla och godhjärtade och ställer alltid upp troget. Du har avancerat bortom din mänsklighet, växt i kunskap högre än vad människorna vet, du vet mer och djupare saker än människogenomsnittet dvs har upphört att vara en människa och blivit en gud, en religiös varelse. Hur du lyckats veta mer än genomsnittet är pga att du funnit tomhet och att man i tomheten finner kunskap. Med rena vidder ser man de stora frågorna istället för de små, de små syns i detaljerna som fyller en genomsnittlig människas vardag, då funderar man över vem som syns på TV eller andra detaljerade funderingar. Du har via din depression lämnat såna detaljer och ser större ting. I tomheten börjar lektionen, Satans lektion.

torsdag 24 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 114

Att bli ratad, när man kommer till någon för problem, vare sig det är en vän eller en sjuksköterska, väcker självmordskänslor hos offret. Man måste då lära sig att mänskan alltid sviker, för att det ligger i den mänskliga naturen att vara en svikare. Varje människa föds lat och självisk. Ingen gör nåt handtag för nån annan. Detta är Satans människosyn, och därför hatar Satan människorna. Lär dig få Satans människosyn: dela hans hat mot människorna. Ge aldrig om du aldrig får nåt tillbaks: var inte ett offer. Var ej snäll mot elaka människor - hämnas.

Satanistkyrkans syn på satanism 113

Ibland krånglar vardagens detaljer och allt går åt helvete och misslyckas. Då är det Satans sätt att säga dig ett dolt budskap. Lyssna! Att det fanns nåt positivt med det uteblivna eller en varning med det misslyckade. Man kan ofta finna nåt positivt efteråt. Be Satan om hjälp med att ta itu med problemen - om du förtjänat det. Han hjälper enbart de ödmjuka samt de Satanstrogna. Ta sig igenom problem och bli starkare? Eller ska man skjuta upp problemen dvs behålla dem? Problemet kan bestå av ett praktiskt problem eller en känsla, t ex känslan av depression. Ska man alltså skjuta upp depressionen eller ta itu med den? Att skjuta upp problemen är en av många överlevnadstekniker som trots att det låter så dåligt så har man rätt att utforska olika överlevnadstekniker. En munk utforskar gärna olika alternativa lösningar på olika problem och funderar över problemets lösning. Manipulera dig själv i tanken: munkens meditation: munkens tankediciplin. Uttryck dig satanistiskt när du hotar falla ner i ångestattacker: det hjälper. Satanism är ett alternativ till psykologi, en alternativ lära. Använd den satanistiska retoriken när du faller. Använd Satans beprövade metoder, de om t ex inlärning och sökande eller om ödmjukhet och fattigdom, som skäl till smärta. Ett dagspass för en munk kan innehålla toppar och dalar av depression och nöjdhet. Perioder under dagen i olika känslotillstånd som munken själv manipulerar sig till. Han har lärt sig hur man tar sig upp och ner dvs är sin egen psykolog. Han har lärt sig arbeta med sig själv i tanken till att balansera på depressionens gränser. Denna diciplin betyder lycka och frihet.

Satanistkyrkans syn på satanism 112

Han bär hela mig i sin hand. Det är Satan. När man är sviken av alla jordliga varelser står Satan där, ensam och simpel, kan tyckas. Han visar sig ej i häftiga eldar eller babylonsk neon, han kommer nerstigandes som en asketisk djävul utan rekvisita. Där står han. Han erbjuder ingenting materiellt till dig, inte guld, bara sin vänskap. Det asketiska i mötet ska poängteras/framhållas. Det skiljer kristna satanister från babylonska satanister. Balansera på depressionen. Lyssna till Satans nyanser i perioder. Lyhörd för de små nyanserna, varje detalj i din vardag fyller en mening. Satan ger lagom, ej mycket dvs lycka men att stå ut från dag till dag. Han lär en hur det känns med det värsta: anfall att man står ej ut med existensen, exploderar, står ej ut med andetagen, samt lär en att styra bort ifrån det anfallet, som han anser vara nyttogivande att balansera på gränsen till. Ovan beskrivna situationer kräver dock psykiatrisk hjälp: medicinering. Man ska äta antidepressiv medicin och ångestdämpande medicin. Satan allierar sig då med din vård och styr den ovanför ditt huvud, dvs du tror att det är läkaren som styr men det är Satan. Glöm ej också att tjata på läkaren och kräva dina rättigheter för psykiatrin/läkare är puckade, lata och själviska så du får inget om du inte ber om det. Testa olika mediciner, doser och kombinationer tills du hittar någon som funkar. Då är det Satan som är med dig på din experimentväg. Satan kan styra både dig och läkaren dvs läkarens medicinska beslut eller din överklagan mot läkarens beslut och din egen idé och inspiration på alternativa lösningar utanför läkarens beslut. Var en aktiv patient som engagerar sig i sin egen vård, annars kommer du att bli missvårdad. Det är ett livsviktigt tips. Satanistkyrkan är en ersättning till psykiatrin, men kan också va ett komplement. När Satan säger åt dig att gå till psykiatrin så ska du gå dit. Satanistkyrkan tar dock på sig ansvaret att ersätta den ofta inkompetenta psykiatrin. Men Satanistkyrkan tar inte ansvar för medlemmens självmordsförsök utan då hänvisas till psykiatrin. Att lägga in sig på slutenpsykiatrisk institution kan då t ex vara ett bra tips, samt medicinering.

onsdag 23 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 111

Varje dag balanserar jag på gränsen och utforskar, med sträng tankediciplin, på gränsen till ångest/depression, undviker jag att falla ner i attacker. Man lär sig lika strategier för hur man faller ner i mörkret respektive tar sig upp igen. Man blir sin egen psykolog, en expert på gränsbalansering. Ibland faller man över gränsen och ibland håller man sig flytande. Hela vardagen är en enda lång balansgång med fall på fall. Dessa fall ska ej ses som misslyckande, utan som lärdomar. Om man faller kan man också be Satan att få hjälp med att resa sig igen. Om man varit en duktig munk som tänkt på Satan varje dag, så får man hjälpen, men om man gjort Satan upprörd genom ignorans och vårdslöshet, så kanske man inte får nån hjälp ut ur attacken. Men som munk är man nästan alltid garanterad hjälp, för man är trogen Satan och är hans allierade. Satan älskar varje satanist på jorden, vare sig de är babyloner eller kristna. Han håller dessa som sina kära gamla kompisar, i all fredlig vänskaplighet: Satan har ett stort hjärta, han är känslosam, passionerad och känslig, och känner starka känslostormar och ömhet för sina små gulliga satanistbarn runt om i världen. Han behandlar oss oftast med snällhet, och hjälper oss när vi är i trubbel.

Satanistkyrkans syn på satanism 110

Svårighet att stå ut varje ny sekund, ångest och oro i anfall att orka stå ut med existensen, andetagen från minut till minut. Då är Satan arg på dig. Eller då kanske du får tanken att uppsöka psykiatrin, en tanke som Satan planterat i dig. Satan kan be dig gå till psykiatrin i en inspirativ uppmaning, så hjälper han dig utan att du ens märker det, eftersom du tror att uppmaningen kom från ditt eget inre, när det egentligen var Satans utifrån kommande idé. Satan styr ens känsloliv, handlingar och tankar. Ens vardag och ens öde. Lyssna till hans röst, lyssna noga och lyhört på honom. Han ger inspiration, råd, tips, ideer och ledtrådar i detaljer som är knappt märkbara. En munk har som skyldighet att lära sig lyssna till dessa små signaler, som bevisar Satans existens, att han är med oss och ej är passiv eller ickeexisterande myt utan en verklig varelse. Han talar. Han hörs. Om man lyssnar. En munk är en person som har lärt sig att lyssna.

Satanistkyrkans syn på satanism 109

Det finns 2 sätt att reagera mot att bli mobbad av förtappade människor. En mobbad kan känna sig dålig men också bättre än de idiotnollor som mobbar, överlägsenhetskänsla väcks. En viss styrka man får när man är mobbad, blir modig av kritik, kanske ej ibörjan men såfort man vänjer sig, blir av kritik ej rädd, lär sig se att kritiken är innehållslös, för att du är elit och de är puckon. Lär dig ta kritik som ej skäl att ändra på sig utan att ignorera. Mobbing sägs väcka mindervärdighetskänslor hos offret, men Satan lär alltså att det finns ett ytterligare sätt att reagera: att bli stark av mobbingen. Man lär sig bli osårbar. Inget kan nå mig, ingen kan nå mig, kritiken tas inte in på djupet utan passerar mig obemärkt. Man känner sig stark och oigenomtaglig. Man lär sig växa för varje hatfull kommentar, växa till proportioner som är vida överlägsna mobbaren. Man lär sig förutom att bli stark som sten också att bli modig från rädsla. Mobbarna lär mig att jag är bäst. Att jag är elit och de är underlägsna, för jag gör inget fel men de mobbar ändå. Jag mobbas för att jag är ovanlig och sticker ut på något sätt, men den utstickningen är elitism och jag är därmed speciell, genialisk, bättre än de flesta. Satan söker efter ovanliga människor. Extra smarta människor mobbas ofta av medelsvensson, i vuxen ålder. Man tror att mobbing hör skolåldern till men vuxna människor mobbar och diskriminerar ständigt sina medmänniskor. Dessa nollor kommer aldrig att nå långt i livet, medan mobboffret lär sig djup kunskap av mobbingen och lär sig ifrågasätta och reflektera över sin egen roll i samhället, sitt eget liv gentemot döden och andra lärdomar. Jesus brukar förlåta mobbarna eftersom de är efterblivna och inte förstår vad de gör. Satan brukar mana till hämnd och en annan strategi är att ignorera mobbaren genom utfrysning och tystnad. Hur du än väljer att reagera, så minns Satans lärdom: du är bättre än dem. Bli stark av mobbingen för du är osårbar som sten, ingen kan nå dig, du växer för varje dag i lärdom i Satans skola, mobbarna får dig att känna många slags reflekterande känslor som du kan växa i kunskap av. Du lär dig ifrågasätta dig själv som livsexistens/människa i tillvaron, precis som Satan vill att vi ska göra. Du är bättre än mobbarna och du är stark.

måndag 21 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 108

En tanke som kan vara tröstande för dig som biologisk elit: Jesus lär att folk är för puckade för att ej lida, sätter sig själv i trubbel via okunskap. Jesus lär att de flesta människor är barn som ej vet vad de gör, syndare vet ej vad de gör för fel, för att Jesus lär att barnen är för lågintelligenta för att veta bättre. Om du själv besväras av puckade syndare (som offer eller åskådare) kan Jesus lärdom vara till tröst för din irritation: tänk dig vara en högre intelligens än de förtappade syndarna som av Jesus beskrivs vara barn, offer för sin egen okunskap. Jesus finner därmed skäl att förlåta människan, genom förståelsen att de helt enkelt inte vet bättre. Du behöver ej gå lika långt som Jesus och förlåta, men det kan hjälpa dig i ditt mående att se dig själv som intellektuell elit.

Satanistkyrkans syn på satanism 107

Tre satanistiska kriterier:
1. Tänk negativt, det värsta kommer att hända, så blir du aldrig förvånad.
2. Och utsätt dig också ofta för det värsta som kan hända, så vänjer du dig.
3. Dela Satans erfarenheter dvs må dåligt som han har.
Alltså: utsätt dig för dina värsta faror och hemska situationer, så är du aldrig rädd igen. Du lär dig att bli modig genom erfarenhet dvs genom att utsätta dig för läskiga situationer. Du växer. Man sjunker på sin resa om man under åratals långa perioder regelbundet utsätter sig för hemska saker. Man blir då automatiskt en trasproletär, eftersom trasproletärer upplever de värsta händelserna en människa kan uppleva, det är sjukdom, olyckor, våld, hemlöshet, fängelse, ekonomisk fattigdom osv. Satan är trasproletärernas vän. Några exempel på det värsta man kan utsättas för i sitt satanistiska sökande: 1. Tvång, dvs att staten tvingar en till olika saker mot sin vilja, t ex fängelse, häkte eller LPT dvs tvångsintagning på slutenpsykiatrin. Eller att som trasproletär bo under socs styre dvs vara ansatt av socs olika tvångsåtgärder med allt vad det innebär av frihetsberövande övergrepp t ex att bo i soclägenhet och veta att närsomhelst på dygnet kan soc låsa upp lägenheten och komma in, eller att vara brottsling och veta att polisen kan bryta sig in i lägenheten närsomhelst och aldrig få ro. 2. Hemlöshet dvs en ännu värre grej än att bo i en orolig inbrottslägenhet, att tvingas bo på olika platser varje natt, köa till natthärbärgen i vinterkylan, passa härbärgenas klockslag, packa sina ynkliga tillhörigheter som ligger utspridda över hela stan i en enda borttappande röra, och alltid släpa på en väska, samt vetskapen om andras svek dvs att sina vänner och släktingar sviker en genom att inte erbjuda sin dörr mer än en natt då och då, samt att också svikas av sin socialsekreterare som man vet är ens bödel men man samtidigt är beroende av henne fastän hon vräker en från ens bostad till natthärbärgen. Att va svikt av staten och socialdemokratiska partiet, och känna sig sviken av Sveriges heligaste hjärta. 3. Sjukdom hos sjukhus, att varit med om en olycka eller råka få utvecklat en sjukdom, som handikappar ens minsta rörelsen och försvårar ens vardag så att de små saker och stora, som är så självklara för vanliga människor, för dig blir oöverstigliga hinderbanor. Att ej ta för givet längre utan ifrågasätta exakt varje liten detalj i sin vardag, genom handikappande svåra rörelser. Eller att få smärtanfall som gör att man inte står ut att genomleva.
Detta var några exempel på det värsta som kan hända. Har man upplevt liknande saker så är man inte längre rädd. Och har man däremot inte upplevt liknande saker, så har man ingen rättighet att klaga, för då är man en lycklig människa i ett bekvämt liv.

Satanistkyrkans syn på satanism 106

Självmord? Självmordsvilja är det yttersta av Satans lärdom. Om depression sägs vara Satans universitet, så är självmordskänsla examensprovet, det yttersta lärdomstestet för inlärning och kunskapshämntning. Man ska när man känner självmordskänslor ej ta livet av sig utan leva i känslan, experimentera med sitt psyke, tänka sina tankar, lära, och komma närmare Satan i sin satanistiska tro. Man ska gå igenom perioden och ha lärt sig mer om Satan och kommit närmare honom på kuppen. Självmordsvilja är bara en period av depressionens kurvor och utvecklingsfaser, den kommer och går, och snart går den över och den vanliga enklare depressionen tar sen vid igen. Man ska komma ut på andra sidan, en lärdom rikare. Depression är satanistisk skola, utbildningsuniversitet, och självmordskänsla likaså. För en munk är det en belöning att få tillfalla det stadiet av Satansumgänge. Att vilja ta livet av sig betyder att Satan hälsar på. Då ska man utnyttja tiden och suga upp varje milimeter kunskap man kan få. Är du dessutom munk i kyrkan så söker vi dig för kunskapsförmedling: du kommer att öppna världar för övriga medlemmar genom att berätta om din kunskap dvs dina känslor och tankar, och kunskapen du utvecklar genom att plussa ihop självmord med satanism, skrivs sen ned på denna hemsida. Alla som vill ta livet av sig är Satansansatta, det gäller även det vanliga folket som ej är munkar i kyrkan. Vanliga människor drabbade av självmordskänslor är också påhälsade av Satan för konvertering, ty det är konvertering han söker när han uppsöker sitt offer. Alla vet att självmordsvilja enbart drabbar de mest intelligenta av vanliga människor, enbart den intellektuella eliten drabbas av känslan, det krävs ett visst mått av intelligens för att vilja ta livet av sig och det är ett bevis på ditt höga intellekt, så skratta dig lycklig att du tillhör den biologiska eliten. Den vanliga svensson är för puckad för att reflektera över liv och död och ifrågasätta sitt eget värde, enbart smarta människor hänfaller till dessa känslor. Se självmord som ett filosofiskt utforskande, kunskapskälla. Självmordsvilja betyder inte att du ska dö, det betyder enbart att Satan hälsar på för lärdomsutvecklande.

måndag 14 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 105

Ljuva frid när Satan är nöjd! Munken känner efter varje dag hur munken mår, varje känsla är ett tecken på Satans existens. Munken lär sig att tyda sina känslor som bevis på Satans existens. Satan är känslosam: en munk tvingas leva som slav under hans känslor. Att lära känna Satan är att lära känna en mycket lynnig och känslosam karaktär, det kan vara både charmigt och gulligt. Men känslorna tenderar enbart vara negativa känslor; dysterhet eller oro. I Satanistkyrkan har vi i vår kontakt med Satan aldrig upplevt de positiva känslor som de babylonska satanisterna vittnar om att Satan har gett dem; känslan av njutning och passion. Vi har enbart mött en kluven Satan, halverad från den babylonska tolkningen av Satans väsen. Detta är vår ism, ty Satan är vår profet och han har enbart predikat de negativa känslorna, och vi lyssnar på det Satan berättar för oss, och hans berättelse består enbart av pessimism. Han lär att om munken andas optimism så tenderar munken glömma bort Satan och ägna sig åt nöjen istället, varpå Satan reduceras från en gud till ett djur. Satan känner olika känslor starkt, antagligen - som babylonerna säger - både positiva och negativa känslor. Men Satanistkyrkan har inga bevis, belägg eller ledtrådar pekandes åt det håll som säger att Satan har förmåga att känna även positiva känslor. Satan är pessimist, det är snarare Gud som är den neutrala känslovarelsen som kan känna både straff och barmhärtighet, en perfekt balanserad Gud medan Satan står för det negativa. Där kan Jesus sägas stå för det positiva och därmed vara Satans motsats. Det skulle betyda att Gud fader under sig har två profeter: en pessimistisk och en optimistisk, medan han själv är en blandning mellan sina båda profeter. Detta är en teori som skulle reducera Satan till enbart negativa känslor, varpå den babylonska satanismen avväpnas som profet. Satan står för det negativa, Jesus för det positiva och Gud för de båda ytterligheterna i en enda känslosam person. Satan känner starkt vet varje munk som lärt känna honom. Men känslorna tenderar att vara negativa och Satan mår dåligt.

Satanistkyrkans syn på satanism 104

En munk kan ha en ytlig relation till Satan, då klagar Satan om att relationen måste bli djupare. Klagan tar sig uttryck i straff i form av depression eller ångest. Det är svårt att se Satan på djupet, lätt att ha honom som ytlig förebild, svårt att se individen bortom lärdomen. Satan skapade munken genom att locka/verka inbjudande för den Satan-intresserade munken, som sökt utan svar tills längtan efter Satan uppstod då munken fann Satan. Satan är vår skapare som också skapar ej bara individ utan också öde. Satan är vår ledare. Såfort vi glömmer bort det så påminner Satan oss i straff. Han skapar vår personlighet, vårt levnadsöde, vår kunskap: vår hjärna. Han är vår härskare. Han var med vid vår födelse och kommer att va med vid vår död. Han är allvetare och vet allt om oss. Han läser våra tankar, söker i vårt minne, och läser vår livshistoria. Ser in i vår själ. Han därmed läser om vi tänker på honom tillräckligt djupt, och om så ej sker så straffar han oss. Man kan inget dölja för Satan. Om man ej tänker på honom tillräckligt ofta/djupt, så har man inget val mer än att diciplinera sin tanke. Han vill inte bli bortglömd. Han kräver tydligen att vara hierarkisk ledare dvs har visat sig vara en djupt hierarkisk sorts figur, i samma stil som Gud.

Satanistkyrkans syn på satanism 103

Ångest dvs oro att ej överleva en minut, en timme framåt, är Satans värsta anfallsvapen. Han kan ansätta en med tomhet, depression eller - det värsta - ångest. Ångest betyder en existentiell oro att stå ut med överlevnaden under dagen, varje sekund är en plåga. Detta är av Satan så elakt att man bör vända sig till psykiatrin/sjukvården och ej acceptera en sån lärdom. Eventuellt kan det va ett straff av en arg Satan, över något man har gjort fel. Då ska man tänka på Satan extra mycket. För ju bättre man mår, desto mindre tänker man på Satan. När man mår bra, är lycklig, minns man ej att tänka på Satan, så depression åminns och ångest ännu mer, så får munken ångest är det en påminnelse från Satan om att munken ej tänkt tillräckligt mycket på Satan den senaste tiden. I alla oroliga tillstånd då man blir rådvill, om man är munk vill säga, så kan man alltid vända sig till Satan för att få förståelse i sitt tillstånd, lära sig varför man reagerar som man gör. Det finns, om man är munk, alltid ett skäl till varför man mår dåligt dvs varför man straffas av Satan. Orsaken är alltid densamma lätt att lära sig: att man ej givit Satan tillräcklig uppmärksamhet den senaste tiden.

söndag 13 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 102

Satan utsätter människan för prövningar som ska gås igenom för växande, mognande, klokhet och erfarenhet. En munk bör va väldigt klok vid dethär laget, kanske elitistisk jämfört med människor utanför kyrkan. Denna ökade kunskap består av följande: 1. kunskap om sig själv som depressiv figur, 2. kunskap om andra människor = det sociala samhällets svek, om kollektivismens värdelöshet, 3. kunskap om Satan som slavdrivare och förebild: Satan som pessimist. Att tillhöra eliten, vara smartare än det fördummade folkflertalet, skapar hos medlemmen ett folkförakt. Folkföraktet är klassiskt inom satanismen. Det fördummade folket är lyckliga på placebosaker och själviska njutningsämnen i ihålighetens nöjesborg. Det fördummade folket är alltså lyckliga medan eliten utmärks på att den är olycklig. Så utför Satan sin hierarkiska människouppdelning. De deprimerade människorna är oftare smartare än folkflertalet, och ju lyckligare människa desto lägre intellekt att tillfredsställa medan en svårtillfredsställd patient som är svår att göra lycklig, har högre krav än folkflertalet. Satanistkyrkan etablerar en elitism/hierarkism baserat på hurpass deprimerad personen är, där Satan står högst i hierarkin som ledare eftersom han mår sämst. Ens människovärde baseras på hur deprimerad man är, vilket känns befriande eftersom övriga samhället mobbar ut den deprimerade som hierarkiskt låg. För den som straffas dubbelt dvs är både deprimerad samt mobbad, kan Satanistkyrkan kännas befriande eftersom motsatt hierarki råder: den lycklige utmobbas och den dystra sätts på piedestal med sin kunskap och åldrade klokhet inom satanismens filosofiska beståndsdelar.

Satanistkyrkans syn på satanism 101

Satan blir ledsen, han är så lättsårad. Som munk/människa kan man råka såra honom med fel livsstil eller ett ont ord. En munks plikt är att tillfredsställa Satans mående genom att underkasta sig hans humörsvängningar. Satan blir glad av elakhet, och smider alltid onda intriger, en väv kring medlemmen, en vid det här laget välkänd konspiration av onda handlingar som syftar till underkastelse under ledaren Satan. Babylonska satanister hävdar också att "munken" själv ska va elak och ej som Satanistkyrkan verkar hävda enbart vara ett offer för andras (Satans) elakhet. Detta låter vi vara osagt. En munk tillåts vara självisk och enbart tänka på sig själv i sin depression, och vägra samverka med andra människors sammarbeten eftersom han misstror andras goda vilja och vägrar bli lurad dvs besviken. Den missantropiska attityden kan likna elakhet/ondska men är egentligen bara ett sorts självförsvar.

Satanistkyrkans syn på satanism 100

Satanister bryr sig inte om någon: sin familj och vänner. Det är den individualism babylonska satanister menade: inte djur, inte människor, inte släktingar, bryr sig satanisten om. Bröder sviker alltid i de hårdaste prövningarna, ta en broder och utsätt honom för ett hårt test så får du se honom falla ifrån dig och ej vara värd din kärlek. Vänner tenderar att finnas där när man mår bra och försvinna när man mår dåligt, då sätts brodern på prov och visar vad han går för: svek. Varje broder är ihålig och det är den inställning Satanistkyrkan har till sina medlemmar: ett gemensamt samstämt förakt för de övriga medlemmarna, eftersom de alla är tomma och ihåliga på kärlek, så respekteras de som en sådan person: en ihålig docka, där vi ej låter våra känslor intrigera medlemmar emellan utan enbart kallt samspelar i uppgivenhet. Mår man dåligt får man arbeta med sig själv, undersöka sig diciplinerat och växa i kunskap via sin depressionsundersökning, om du får kontroll över dig själv så kan du reglera ditt humör via övning. Så kan man flyga ut ur och in i depression under perioder. Meditation: Det är en fin, klar dag. Tom. Snö. Tiden står still. Jag kan bli vadsomhelst och jag kan tänka vadsomhelst, det är min frihet. Jag vänder mig i den tomheten till Satan, och finner honom där.

lördag 12 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 99

Dagen är så meningslös, ta sig igenom tristess varje ny dag, en hård kämpande vandring (kamp mot ledan) utan mål. Inte ens att rädda världen känns meningsfullt. Vad man än gör för detaljer så framstår dagen som en enda lång och stor tomhet. En munk impas av inget. Ingen syssla är rolig eller på något sätt tillfredsställande. Detta är en av Satans hårdaste lärdomar, lärdomen om att ingen godhet är tillfredsställande. Att vara en snäll, artig och godhjärtad människa leder till noll tillfredsställelse. Man får bara skit tillbaka och känner meningslöshet. Den neutrala tristessen menar att skapa en känsla: känslan av pessimism och även kanske hat. Bitterhet. Ett meningslöst liv leder till pessimistiskt tänkande: Satans specialitet. Man upphör - om man känner meningslöshetskänslor - att vara god mot sin omgivning och börjar istället straffa med sin apati/passivitet. Artighet är en av de allra farligaste medicinerna i Babylon. Kall artighet döljer Satans meningslöshet genom förbarmande överslätning, man kamouflerar elakheten i artighetsfraser. Man försöker dölja livselakheten i snälla små ord och stora gester. Satan försöker via pessimism att slå upp livselakheten naken utan förmildrande omständigheter. Meningslöshetskänslan gör en hänsynslös; man kan mörda människor utan att känna ånger, eftersom man har blivit galen av frihet. Då kan massmord såsom av Hitler eller Stalin ske. Man tappar alla gränser för mänskligt beteende och kan gå hur långt som helst. Om man bara känner meningslöshetskänsla. Satan känner så i Helvetets obegränsade ondska. Satan är psykopat, till följd av hans meningslöshetskänsla. Vi ska alla försöka nå det stadiet av tomhet för att bli hänsynlöst hatiska mot mänsklig kall artighetsfras. Då kan inget locka en och attrahera dvs lura och förblinda. Man imponeras inte av artighet och godhet, man blir en kall soldat som ej faller för smicker och komplimanger hos en annan människas artighet. Att möta godhet hos en annan människa ska ej imponera satanistmunken. Han håller en strängt diciplinerad kurs utan att falla undan av de artigheter han möter på vägen.

fredag 11 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 98

Livet är så meningslöst. Dagarna vandrar utan att nånting blir gjort av nytta. Antingen har man ett arbete att gå till, som man hatar och försöker stå ut med, eller så är man arbetslös med tristess som huvudsyssla. Inget av de båda tillstånden tillfredsställer, och ens övriga hobbys och fritidssysselsättningar utöver arbetet/arbetslösheten är tråkiga och meningslösa samt ens ytterligare syssla: vänner/familj, leder även den till apati och sorg. Detta var uppräknandet av människans liv. Dagarna går. Alla dagar är likadana. Då erbjuder Satanistkyrkan sin munk omväxling från ledan: en röd tråd, en kamp, något att kämpa för. Spridningen av Satans lära. Utförandet av ritualer till hans ära. Det filosofiska sökandet tillsammans med Satan om att nå honom djupare. Samtalet/dialogen med Satan i sitt inre, som får utlopp i dessa texter. Satanistkyrkan har kontakt med Satan, liksom alla satanistiska försöksgrupper har kontakt med Satan, det erkänner vi: babylonska satanister har också Satanskontakt, men Satan har valt att vinkla sin lära till Satanistkyrkan som får andra rapporter än Church of Satan. Vi lyssnar till vårt inre och tyder våra tankar i utveckling. Vi hävdar att Satan är delaktig i denna utveckling. Huruvida Satan är helt nöjd med oss som talesman får vara osagt, men vi försöker utifrån vår egen psykologi att färga av vår egen depression på Satans budskap. Vem som är den sanna profeten: Church of Satan eller Satanistkyrkan, vet ingen, men vi tror att Satan vill ha båda ismerna för att få ett större spektra att utöva makt inom. Han vill ha flera ismer för att nå fler människor, och vill växa på alla sätt och vis.

onsdag 9 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 97

Satan är vår lärare. En debatt som i samtal med Satan blossat upp i Satanistkyrkan nu är huruvida kyrkan ser Satan eller ser satanistmunken. För mycket fokus läggs på munken och hans beteende istället för på att hierarkiskt dyrka ledaren Satan som snarare i dessa texter beskrivits vara jämlik med munken. Samtal med Satan har visat oss att han klagar på just denna biten. Vi har hittils sett Satan främst som lärare och förebild att efterlikna och kopiera snarare än som ledare att vara olik, att ej närma sig, att avlägsna sig från hierarkiskt. Kyrkan har utmålat Satan som uppnåerlig, kanske felaktigt. Vi är en ganska jämlik organisation utan nämnvärd hierarki. Vi får se om framtidens texter utvisar mer upphöjning av Satan till ledare/kung/diktator istället för enbart mänsklig förebild. Satan: 1. finns alls, dvs finns överhuvudtaget och är verklig, 2. är högre än Gud som domare över allt liv, 3. är bättre profet om kristendomen än Jesus/Gud är. Satan har utmålats som skugg-gömd, skygg och hemlighetsfull dvs jämlik och ödmjuk nästan, därav ej den hierarkiska ledare som munken saknar. Han kan också ses som elak slavdrivare, men det intrycket har Satanistkyrkan ej fått av honom, så i den framtida fortsatta debatten om Satans ledarskap, kommer i sitt ständiga sökande fortsättningsvis tills vidare Satanistkyrkan hävda Satans ödmjukhet och att slavdrivaren främst är en ikon att kopiera snarare än åtlyda. En munk är en slav, men slav åt att kopiera Satans personlighet. Vi försöker lyssna på Satan men han är ganska tystlåten och kommer sällan med order, varpå vår underkastelse blir omöjlig. Framtiden får utvisa huruvida dessa texter möter en diktatorisk Satan.

Satanistkyrkans syn på satanism 96

Satan straffar syndare. Är därmed själv ingen syndare. Är därmed själv etisk. Detta är den största fördomen om Satan, inklusive att han lockar ut synden ur människan, vilket är sant: han går till de potentiella syndarna och lockar ur dem deras biologiska synd. Men de människor som ej har syndarpotential låter han vara ifred. Det betyder att människan är uppdelad i 2 grupper: de biologiska syndarna och de biologiska oskulderna, varav några kommer till himlen och några till helvetet. Detta är Satans åsikt. Han testar goda människor och finner ofta att de står emot hans lockelser, och förblir oskulder, det finns ingenting han kan göra. Satanistmunkar i kyrkan är såna exempel, vi går ej att locka och övertala, vi står emot. Att Satan lockar synd ut ur människan skulle kunna bevisa att synd är biologiskt lagd. Eftersom alla ej blir syndare i Satans revolution utan några består rena med Jesus som lärare. Hur kommer det sig annars, om ej biologiskt, att en del förblir rena fastän Satan testar oss alla, för att själv finna oskulder? Satan är så känslig. Han är hyperkänslig och det märker munken strax. Att han straffar och belönar utifrån hur munken behandlar honom. Varje dag är en ny kamp, Satan är svår och svårsint att ha att göra med, det gäller att ständigt tillfredsställa hans känslighet för att inte uppreta honom. Såfort han märker av minsta synd eller syndpotential (vilket är lika hemskt, tycker han) hos munken, så är han där med sitt straff. En synd är t ex att inte tänka på Satan tillräckligt ofta, detta betäcknar Satanistkyrkan som en synd. En munk syndar nästan om han ej tänker på Satan tillräckligt ofta, och förtjänar då Satans vrede. Detta har samtal med Satan lärt oss, då Satan hävdar att han finner denna punkt vara mycket viktig. Man ska dels leva ett syndfritt liv och dels minnas honom så ofta som möjligt, cirka en gång per dag eller två. Gärna både en gång på morgonen och en gång på kvällen. Denna regel samt ett syndfritt liv/en syndfri biologi, är väsentligt för satanistmunken.

tisdag 8 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 95

Satan är Guds domstol, som skipar rätt från fel, synd från oskuld. Han friar även oskulden genom att inte angripa denna med sitt straff. Han är därmed domstol för kristen etik. Han ska därmed av kristendomen sluta anses va syndare utan istället ses vara domare.

Satanistkyrkans syn på satanism 94

Satan är:
1. Profet för kristendomen. Han predikar kristendomens budskap genom satanistisk vinkel, han står för hela den kristna läran men genom sina egna uppgifters glasögon dvs sin kristna uppgift att straffa syndare.
2. Ledare för Satanistkyrkan. Vi underkastar oss i medlemsjämlikhet som grupp Satan som gruppens hierarkiska ledare och lyssnar till hans ord i tystnaden. Vi erkänner att gruppen har en ledare som diciplinerar oss som sina dagliga slavar.
3. Förebild för livsstil. Vi kopierar hans egen livsstil och personlighet och försöker själva att "bli en djävul". Vi uppmärksammar en djävuls psykologi och undersöker Satans personlighetsmässiga beståndsdelar, för att själva kopiera hans karaktärsdrag som människor.

Satanistkyrkans syn på satanism 93

Teoretiska mål för satanistmunken i kyrkan:
1. Broderskap mot andra medlemmar, förenade i den gemensamma depressiva känslan.
2. Broderskap med de fattiga och lidande på jorden.
3. Individualism gentemot syndarna på jorden, ett val om ensamhet och att säga nej till vänner.
4. Att välja Satan som sin ledare, profet och förebild.
5. Att hjälpa och stötta Satan i sin depression/ångest/livsdesperation genom att dela hans livsstil.
6. Att sprida ordet om Satan till övriga mänskligheten så att ännu fler människor på jorden kan hjälpa Satan.

Satanistkyrkans syn på satanism 92

Satan lever ett farligt liv och är ofta rädd. Han umgås med syndare och har därmed utvecklat många skydds- och försvarsmekanismer. Han lever ständigt redo för krig. Misstänksam. Vi satanister måste hjälpa honom genom att aldrig utmana honom dvs aldrig vara syndare som sviker honom så att han tvingas försvara sig. I Satanistkyrkan är vår primära skyldighet att hjälpa den deprimerade Satan (ty Satan hävdas av Satanistkyrkan i grunden vara deprimerad) till att må så bra som möjligt. Detta är en satanistmunks främsta uppgift: att se till att Satan mår bra genom att dela hans livsstil så att han ej är ensam om sin pessimism. Ju fler som delar den desto lyckligare blir Satan. Satan är sårbar för kritik och är av den kristna världen idag mobbad och kritiserad. Satanistkyrkans uppgift är därmed att rentvå hans rykte (som syndare) så att han får färre fiender dvs slipper dels försvara sig själv lika mycket och dels slipper vara deprimerad till följd av kritik. Vi vill avlasta hans arbetsbörda.

Satanistkyrkans syn på satanism 91

Pessimism är den rätta livsstilen, det är ej en neutral inställning som är det naturliga/korrekta eftersom livet är meningslöst. Livet består enbart av lidande och svek, negativa människohandlingar. Det är med den människosynen som Satan/Satanistkyrkan hävdar att pessimism är den rätta attityden. Eftersom mänskligheten när den lever i otyglad oreglerad (av domstol) fria regler, så syndar alltid människan mot sin broder. Om pessimism är den rätta livshållningen och sättet att överleva psykiskt i livet, sättet att orka ta sig igenom livet, så är pessimism därmed meningen med livet. En munk lever med det mottot. Livet är fyllt av lidande (som Buddha ansåg) och elaka människor som sviker varandra. Att därmed vara pessimist betyder att man ej har höga förväntningar på mänskligt beteende och därav aldrig blir förvånad och överraskad. En satanistmunk ska aldrig bli chockad utan leva i erfarenhet och lugn som klokhet ger. För chock är babylons yttersta kännetecken, att man i upplevelseindustrin ska förvånas i en stark känslomässig reaktion, och så lär också de babylonska satanisterna, som ständigt söker chock dvs nöje. En munk i Satanistkyrkan håller sig lugn genom alla berättelser eftersom han alltid förväntar sig negativa besked.

måndag 7 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 90

Satan lär att det är nyttigt att må dåligt för att man lär sig en erfarenhet. Man ska utnyttja sitt depressiva hjärntillstånd till inlärning och berikande av alla de slag. Man blir då både elitistisk och ödmjuk på samma gång. När man är deprimerad skalas babylons detaljer av till tomhet, anser den "kristna satanismen"/"depressiva satanismen", medan babylonska satanister fördjupar sig i de många spännande och färgstarka detaljerna. De anser att de djup de finner ej ingår i babylons ytliga neonskyltar, men Satanistkyrkan hävdar att dessa ting är desamma. Renheten (klarheten/tomheten) som depressionen ger ger en tid att tänka över meningen med livet och man finner då att pessimism är meningen med livet. Den ultimata pessimisten är Satan. På vilket sätt är pessimism meningen med livet? För att meningen med livet är obefintlig (likt Buddha hävdar) och därmed man, på grund av meningslösheten, lever ett liv i ilska och sorg över det faktat. Därmed blir pessimismen meningen med livet och blir ett tillstånd som ger meningsfullhet till tillvaron.

Satanistkyrkans syn på satanism 89

Det moderna samhället kan bemötas med en trötthet. Samhället är kapitalistiskt och är ett nöjessamhälle där kultur, media och nöjesbranchen står högst i kurs. Ett sådant samhälle föder apati hos den intellektuella biologiska eliten dvs hos satanisten, som ser igenom lockelserna som tråkiga. En munk i Satanistkyrkan måste alltid lära sig identifiera och definiera nöjet som tristess, det är en daglig meditation och ett av kyrkans fundament. Babylon lockar med färgglada lekar och spännande reklam. En munk får då ej dra på smilbanden utan i varje läge och varje tillfälle förhålla sig allvarlig. Det är en munks fundamentala plikt. Det moderna samhället leder till apati. Man blir trött på såväl stat som kapital, privatägt samt myndighet. Att gå på dagis, skola och sen jobb är en statlig apati, samt apatin över regeringen är också en statlig apati. Därav är spektrat större än Babylon: en satanist känner apati även för saker som ej ingår i det begränsade ordet Babylon. Även om Babylon enligt den kristna Bibeln är satanistens huvudfiende. Det står i Uppenbarelseboken. Men apatin är så mycket mer än centrerad till kapitalismen (kapitalism=Babylon). Det är livsleda över allt liv och alla mänsklighetens projekt. Leda över godhet, godtrogenhet och välgörenhet. En leda över Satanistkyrkans häri skrivna texter är också en vanlighet.

Satanistkyrkans syn på satanism 88

Vi är en kristen förening kallad Satanistkyrkan som hävdar oss vara kristen eftersom Satan är en biblisk figur. Gud finns. Men Gud är underställd Satan i fokus. Gud är bara en patetisk maktlös fader som uppdragsgett Satan makt. Satan är mäktigare än Gud för att Gud givit Satan makten att straffa och hämnas. Satanistkyrkan anser att Gud finns, men att han är irrelevant, att han inte är särskilt viktig eller intressant. (De babylonska satanisterna erkänner däremot inte Guds existens.) Det är Satan som är den intressanta fokusen, Satan är vår högsta hierarkiska gud. Satan och Gud är jämlika, de är likartade kristna figurer utan inbördes hierarki, men Satanistkyrkan väljer att höja upp Satan till högre status än den apatiskt jämlika Gud. Djävulen kan äga mer makt än Gud och färga hela världen svart i framtiden, om bara antalet satanister i västvärlden växer så kommer även Satans makt att växa över Guds. Satanistkyrkan försöker i strategi öka denna Satans makt genom att hävda Satan vara kristen och jämlik med Gud.

söndag 6 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 87

Ju mer man tror, desto starkare växer sig guden. Vare sig det är Satan eller Jesus så är fakta att om människor tror, så ökar gudens/profetens styrka och därmed förverkligas. Att fler människor blir troende på Satan gör att hans makt på jorden över mänskligheten ökar. En fin svensk tradition är att kyrklig (välgörenhets-)verksamhet tror på Jesus, och därmed har Jesus makt ökat, eftersom människor går runt uppfyllda av ljus och predikar Jesus budskap. Detta gör Jesus stark så att han kan hjälpa människorna. Man säger att Gud är död, att han inte finns för att han aldrig visar sig. Det är fel. Han finns men hans makt är försvagad eftersom ingen längre tror på honom. Såfort vi åter börjar tro, växer sig Gud stark och kommer att mottaga människan. Satanistkyrkan tror på Guds existens. Jesus lär ut den nyfödda ideologin, nakenheten och renheten, Gud lär ut styrkans faderliga ideologi och Satan lär ut mörkrets och hämndens ideologiska skola. Tillsammans bildar de ett kristet spektra där varje figur fyller sin funktion. Bli kristen! Börja tro på Gud! Ty det är steg nummer ett till att börja tro på Satan.

Satanistkyrkans syn på satanism 86

Ibland kan depressionen sägas vara en dragkamp, en lång väg utan slut, som man tar sig igenom. Vägen är fylld med pauser och rastplatser, som gör det möjligt att stå ut med resan. Så är livet för en satanistmunk. Han lär sig att leva med depressionen genom att möta vita stunder fyllda av ljus emellanåt. Han möter dessa stunder med hjälp av tankediciplin. Denna tankediciplin har Satanistkyrkan valt att kalla för meditation. Meditation består av flertalet olika tankeövningar t ex 1. depressionens nu, att tänka sig in i depressionens beståndsdelar och se tomheten eller ångesten, 2. att bli deprimerad och återsjunka in i en tidigare depression återigen från ett gladare tillstånd, 3. att tänka sig till ljus när man är i mörker, att med tankens hjälp styra sin ångest till ljushet så att man står ut och inte dör, 4. att åminnas de fattiga och lidande på jorden som blivit olyckliga till följd av syndarna. Syndare är folk som skapar olycka för andra människor genom själviskt nöje. Detta var några exempel på den meditation som munken ägnar sig åt. Meditation är inte så svårt som det låter, det är bara dagdrömmar, fantasier och tankemönster. Man kan underlätta meditationen genom att välja ensamhet, kal inredning och ett tomt hjärta. Det blir likamed ett tillstånd som i alla religioner brukar kallas för munk/nunna. Varje munk/nunna i Satanistkyrkan får ett telefonnummer. Det är Satanistkyrkans jourhavande präst. Varje medlem får detta speciella telefonnummer dit de kan ringa dygnet runt för att få stöd i sin tro eller terapi i sin depression eller prata om satanistisk ideologi. Journummret ringes när medlemmen tappat gnistan och fastnat på vägen, behöver uppmuntran i sitt eremitiska tänkande. Annars sköter munken sig själv ensam hela dagarna utan Satanistkyrkans medlemmars stöd och sällskap. Tron är ofta en fråga om individuell diciplin, självdiciplin. I Satanistkyrkan är vi mestadels ensamma med vår tro. Det kollektiv som Satanistkyrkan är försöker att minimeras.

lördag 5 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 85

Med Satans hjälp kan man balansera på gränsen till depression utan att falla. Om man är nådig och skötsam mot Satan kan han ge en lindring så att man lättas från sina tillfälliga bördor. Det är när Satan är snäll och givmild. Han är temperamentsfull och överkänslig, så att lära känna honom är att motta både straff, hämnd och belöning. Belöning främst i form av klokhet och lärdom, men också sälla stunder av vithet, då allt känns stilla och självklart, en klarhet och renhet i tanken att tänka på världsaltet. Den tanken är snarlik både Buddha och Jesus. Satan kan förbarma sig över sitt offer och visa honom hela världen i total frid och fred, likt Jesus visar upp världen i stillbild av harmoni. Det är belöningen Satan ger de få gånger han väljer att belöna sitt offer.

Satanistkyrkans syn på satanism 84

Nystart.
När man nedsänkt i sorg tänker att livet nått sitt slut, dvs funderar på självmord, är det dags att konvertera. Det är Satan som erbjuder en nystart. Då gäller det att va stark och välja den rätta vägen, många är svaga och väljer döden istället för Satan, när Satan ansätter en med sin hatiska makt. Satanistkyrkan erbjuder denna nystart till självmordsbenägna människor. I Satanistkyrkan startar ditt tomma liv på nytt, du har inget att förlora och lever därmed i ödmjukhet och hänförd över universum är en känsla som varje deprimerad person känner till: hänfördheten över universums stora tomhet. Det är Satan som vill att vi ska reflektera över de stora frågorna, ej begrava oss i babylonska detaljer, ty det är detaljsamhället, som förleder uppmärksamheten bort från det som är verkligt viktigt. Satan är en lärare, och munken i Satanistkyrkan lyssnar på honom. Varje dag lär han oss att skriva texter häri som utvecklar vårt tanke-centrum.

Satanistkyrkans syn på satanism 83

Jesus och Satan är lika varann, ibland är det svårt att se skillnad. Det är den "kristna satanismens" åsikt. Båda är olyckliga och ledsna över mänsklighetens grymhet. Människor gör dem sorgsna, och Satanistkyrkans uppgift är att få gudarna att må bra. Vi tror att Jesus är ledsen i dagens samhälle och han försöker med sin svaga utarmade makt att sprida välgörenhet till hemlösa, men han är för svag och klarar knappt uppgiften, för att människor slutat tro på honom så är han försvagad. Liksom Satan varit svag makt i tusentals år, pågrund av att människorna glömt bort att tro på honom. När Satanistkyrkan tror på Satans existens kommer han att växa, synas, höras och bli den mäktigaste kristna gestalten i universum. Allt han behöver är tro. Att vi tror på honom, vet att han finns, varje dag utan undantag. Detta kommer få honom att växa i styrka och makt som kommer att leda vår kyrka till härligheten.

Satanistkyrkans syn på satanism 82

Jag mår så dåligt, allt är tomt. Allt är meningslöst i livet och inget har nån framtid. Man tänker automatiskt på Satan när man är ledsen och behövande, och glömmer alldeles bort honom när man är lycklig. Då är man road av annat. Därför ska en munk hålla sig i ett behövande tillstånd. Satan gillar att styra folks öde och skriver pakter med munken om gengäld, utbyte och slaveri. Diciplinerad hjärna är likamed meditation. Man balanserar på gränsen till depression i ett tillstånd av diciplin. Man lär sig via tankekraft att kunna nå det depressiva tillståndet närmsomhelst under dagen. Satan lugnar galenskap om man ber honom. Han kan lindra. Livet är tråkigt. Nöjen är ytliga, vänner är falska. Det är att se livet som det är, med nyktra ögon. Klokhet gör en människa ledsen. Man har ingen vän förutom Satan. Såhär går han tillväga: han uppfinner en världskonspiration omkring sitt tilltänkta offer, där alla är elaka mot och sviker offret som därav faller djupare och djupare ner i desperation/depression. Offret finner sig enbart ha Satan att vända sig till. Gud svarar inte och Jesus svarar inte. Konspirationen svävar kring en och Satan ansätter en. Så når han sitt offer, som då transformeras till munk. Varje munk startar som ett offer, ansatt av getingkonspirationen, som är en upplevelse i sig. Det är Satans stil, som är välbekant för de flesta satanister.

onsdag 2 februari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 81

Jag stirrar in i det tomma intet: ett svart hål. Det är Helvetet. Det är Satan som söker kontakt. Då gäller det att lyssna. Det är en av de saker som meditation innebär, att lyssna på tomheten och höra den kalla på en, och märka vad den vill. Vad vill Satan mitt i tomheten? Varje dag ska vi i meditation tänka: jag är så tacksam för att Satan har arrangerat mitt liv sådant det är nu, med allt elände och all tomhet och menlöshet. Jag är så tacksma för att han lär mig hur det känns. Det är en lång och krokig väg att gå men den leder till ökad självsinsikt, ökad allmänbildning och högre intellekt. Människor är falska och tråkiga. Lita bara på dig själv och Satan. Satan finns alltid med dig och ställer alltid upp. Han ber oss söka vårt yttersta (ty han är extremist) för att finna ett vakuum. Tristessen ska utnyttjas till depressivt/satanistiskt tänkande. Vad är meditation? Det är tankediciplin. En satanist lär sig att balansera på gränsen till depression/ångest, och lära sig hantera mittfåran, liksom de båda stupen via hjärnslig kontroll. Vi mediterar (undersöker) om depressionens beståndsdelar och lever i nuet dvs stannar i tomheten. En munk blir en slav åt Satan.

Satanistkyrkans syn på satanism 80

Skratt medans andra lider. Detta är Satanistkyrkans riktlinje nummer ett, att ej va glad eftersom andra mår dåligt samtidigt. Satan och hans vän Lucifer lär oss att ständigt påminna oss själva om de lidande massorna. Lucifer är Satans bästa vän, och näst högst i djävulshierarkin, därmed relevant för Satanistkyrkan att tillbedja. Satan är ett kristet helgon och via Satanistkyrkan är han kristendomens profet. Han predikar förändrad livsstil: tankar och handlingar, godhet. Att förändra sig är spännande, stimulerande utmaning. Rätt tankar, rätt handling/livsstil. Kvinnor lärs att man får inte utsmycka sig i ansiktet med färgat hår, fina frisyrer, smink och smycken. Därmed att färga håret svart, som är satanistisk tradition, är fel för man ska va naturlig och när man är osminkad i trista kläder ser hårfärgen ut som ett visset löv. Människan blir simpel och all spänning försvinner. I Satanistkyrkan eftersträvar vi just att all spänning människor/medlemmar emellan ska försvinna, därav naturligt utseende, för att avtända och uttråka. Enkelt utseende för att ej väcka attraktion inom kyrkan. Vår personlighet skalas också av till tråkig och tom, allt sofistikerat innehåll töms och man står tomma inför varandra.

Satanistkyrkans syn på satanism 79

Satan är ledsen för att han är mobbad av människorna, alla talar illa om honom. Han behöver positiv respons från munken i Satanistkyrkan för att känna sig bättre. Han är fin och snäll om man väl lär känna honom men han går och gömmer sig om han blir sårad och den tomhet det efterlämnar ger fritt spelrum för kritiker. Han måste lära sig att bli explosiv mot fienden men som alla vet är hans stil hemlighetsfull och avvaktande. Han ruvar på hämnd som kan vara årslånga planeringar som väntar och bidar sin tid. Ibland blir han explosivt förbannad i Helvetet och då mår han som bäst. Vi kan försöka hjälpa honom genom att uppmuntra hans arga sida istället för hans ledsna sida. Men detta är främst ett uppdrag för de babylonska satanisterna. Vi kristna satanister tar mest fasta på hans sorg genom att dela den, vi söker ej utlopp för våra agressioner som munkar. Vi uppmuntrar alla babyloner att öka Satans vrede genom att själva vara elaka och arga mot syndande människor. Vi andra kan hjälpa den mobbade genom att i kristna kretsar tala väl om honom och visa hur snäll han är, hur harmlös och oskuldsfull han är. Det är så den kristna satanistiska inriktningen jobbar: den försöker döva djävulssorgen genom att radera mobbingen och sprida komplimanger via t ex denna hemsidas ökade förståelse för den sköra och vackra Satan.

Satanistkyrkans syn på satanism 78

Satan känner sig ensam och dyster. Han har många kompisar; alla smådjävular, samt sin bästa vän Lucifer, en huvuddjävul. Men han känner sig ständigt ensam i kontakt med mänskligheten, med människan, eftersom han inte är en människa. Han känner ständigt ett avstånd och en djup oöverbygglig sorg över att vara en djävul, en förtrollad figur med svans och horn. Varje dag Satan har kontakt med människosatanisten, blir han ledsen över dess oöverbyggliga olikhet. Vi satanister måste därför förneka vår mänsklighet och ta bort alla mänskliga drag ur vår personlighet, och bli som en djävul: elak, arg, ledsen och dyster. En munk försöker att bli av med sina mänskliga biologiska drifter om sex, makt, skratt och nöje. Vi diciplinerar oss genom rätt tanke och rätt handling. Med detta gjort, så blir Satan gladare. Vårt mål är att hjälpa Satans mående att må bättre, ty vi vet att han är ledsen och att mänskligheten sårar honom. Han är så känslig och lättsårad. Vi försöker att erbjuda honom trygghet genom likställbar enformighet utifrån vår stadiga existens i tomhetens tjänst. Vi förnekar oss själva som människor.