Lidande, är nyckeln till mänskligt och gudomligt liv, att lida är det primära. Satan föddes ur Guds sorg, sorg över syndare, skapade rättviseskiparen, och han – Satan – spred sorg ut över mänskan, så att denne blev – gudomlig. Även gjorde han Gud sorgesam. Numera vet alla gudavarelser att lidande är prioritet, primär, för allt medvetande, all vetskap och vetenskap, för religiös domstol och rättvisa vara hela gudasystemet uppbyggt av: himmel och helvete, båda skapade av Gud. Man studerar mänsklighet och satanism i förhållande till Satan, lidande i sitt psyke, är han, varpå det är synd om honom, ej höra jorde-glåpord därtill, hans slitesamma arbete, och hans miserabla elände i handling given till hans liv. Var man själv står på syndaskalan eller martyrskalan, är en ständig betygs-vågskål; ingen går fri från granskning, ens en satanist. Satan upplever sorg på sorg – orsakat av de lyckliga, vas nöje kliver över lik. Förena dig med Satan för att öka hans vård och tröst emot galenskap och avund. Han missunnsammar nöjet, han behöver ständig trygghet omkring sig emot stress, utbrändhet, att ta på sig alltför stort ansvar som hämnaskipare; ett alltför stort jobb i dessa tider, med alltifrån liberalismens demokrati till feminismens sexualrevolution. Ungdomsidealet är syndande; unga är puckade och dessa är de vuxnas förebilder; ett puckat och själviskt egosamhälle, ej förbrödrat som Gud skulle velat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar