onsdag 5 december 2012

Satanistkyrkans syn på satanism 366

Är man satanist så har man vunnit Satans vänskap och stöd genom livet. Att han alltid finns där, och uppsöker dig när du mår dåligt. Vård och tröst är en stor del av satanismen, både av Satan mot satanisten och från satanisten till Satan, den svarta, den med rött blod och svart hår. Eftersom Satan skapar och drabbas av lidande som en magnet, har därvid lärt sig att vårda. Satanisten i efterfölje av den kopierade Satan lider, tröstar, följer. Inte bara tröstas av Satan utan också trösta, den lynnige, stundom arga, sorgsna, missunnsamma, Satan. Han är stingslig, känslosam, kan vaggas till sömns av rätt vårdare. Läran om Satan är evig och följer ingen mediadebatt, du kan som munk/nunna lugnt sluta dina ögon mot samtiden. Bojkotta TV och tidningar, massmedia. Följ ej med i debatten, samtiden, var tidlös. Att inträda munkordern betyder självklart att bojkotta syndasamhället och den gemensamma människan, om än klostret vara bara din egen lägenhet. Undvik Babylons samtid. Se inte, sök inte upp, bojkotta, gå därifrån, hoppa av, vägra. Tala ej i gemensamma samtal med folk. Återigen lockas jag att hoppa av Satanistkyrkan pga för mycket tortyr. Satanistkyrkan är härmed upplöst, avhopp, död, vill jag skandera, men Satan blev då så ledsen att jag återhämtade mig, elak mot mig gör inget, mobbing, tortyr, fysiska krämpor, passerar och upplever jag med frid, förståelse och förlåtelse i hjärtat likt Jesus. Satan – jag älskar dig på liv och död, och han önskar också av munk/nunna en hängivelse: kärlek. Att vara kär i Satan är att föredra, bliver de flesta. Man då slipper älska någon annan att söka, en människa, utan är nöjd i sin ensamhet, med sin privata vän – Satan, han som kommer i mörkret och går när ljusnar. Vill du nå honom så därmed – lid, så kommer han. Han hörsammar jordeklotets lidande massor i väst, ehuru i väst man lider värre än i öst, där man är för okunnig för Satans påhälsning, tillfallen eliten, och elit det är att sörja, intellektualiseras. Munk, nunna, är att iträda en roll av slaveri, av daglig dos satanism, av samtal med den beredvillige Satan, vänskaplig och enkel mot mänskan, om hon är liten, utsatt, god. Att utmana Satan med synd, är dock att möta hans hat, emedan andra uppmålar en bild av Satan som snäll och generös, kamratskaplig och godhjärtad. Han är snäll mot de snälla, skallar de andra med sina horn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar