Satan, ilskan och hämndens symbol, vars egna evangelium är Uppenbarelseboken, som analkar hämndens timme. Han är helt svart på kropp och hår och ansikte, stort svart skägg, döljande det röda hatet, svans som piskar, horn som skallar, dampmuskulatur med extra styrka, nävar han stryper med. Han är en mördare, och hans anatomi en skicklig kriminolog. Han är byggd för våld, våld, med extra muskulär styrka, men också med muskelvärk och huvudvärk, med sorg och tyngd på axlar. Att avlasta hans jobb är fördelaktigt för honom, om vi på jord och efter jord – hjälper honom att straffa de som så bör. Sorgens ögon, på hårig kropp, med stor kalufs. Han är en torped – Guds sådana. I Helvetet ägnar man sig mycket åt att stympa och amputera kroppsdelar utan bedövning, så att man sedan går runt som invalidiserad, utan behövlig sjukvård. Andra sätt att i helvetet straffa är genom ångestattacker eller annan pågående, aldrig upphörande, värk/smärta. Ilskeuttryckta ansikte: mun och ögonbryn, vridna ansiktsmuskler, sårbara ögon, lättsårade, sköra, dolda i torpedens muskulatur och kött, visas aldrig för främlingar; få har sett hans ögon; vi ej, men dess enorma näsa, dess uppsvällda läppars båge. Dessa ögon försöker Satanistkyrkan beskriva i bloggtexter; allt de rymmer, glasens blogg. Vi ämnar giva en del av Satans psykologi, den del av honom (ej hatets/hämndens eller babylons/Churchs) som vi valt att inrikta oss på; negativismen, pessimismen, meningslöshetens liv. Samt, viktigt, trösten till Satan och Gud för deras lidande vi människor har plikt att vårda. Även Gud mår dåligt – vi skola då växa med uppgiften.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar