Satanistkyrkans syn på satanism 388

Syftet med kyrkan? Att individualisera Satan. Att stödja Satan och hans leverne i Helvetet och besök på jorden. Han är ej syndare utan av sin vän Gud – utsedd när folk har för mycket frihet och ateism: ateister hamnar i helvetet, som okunniga, varav okunskap vara den största synden, man då hemfaller åt egoism, när underkastad Gud och hans två söner man bör va. Att underkasta sig Satan… med honom uppleva hans känsloregister, han bjuder på ångest… som vi skola lära oss lugna, mildra, psykiatri. Satan är känslig och sårbar, känslosam = sprid ismen, för att öka hans välbehag. Han tar åt sig så djupt allt människan gör, varje glåpord, varje synd – varje lamms bön, varje martyrs välgörenhetsarbete. Alla tre gudar höjer välgörenhetsarbete som det högsta tänkbara; gudomliga jobb! Inget kan va mer rätt än att hjälpa en svagare broder. Detta håller även djävulen med om – och Satanistkyrkan. Syfte för kyrkan? Att identifiera och objektifiera Satan. Vi kan punktskriva kyrkans åsyfte:
1. Identifiera Satan som en ensam gud, en kristen och satanistisk gestalt, med sin gudasända uppgift; att hämnas och sprida misär. Han är en individ vi noterar, studerar.
2. Att anhänga oss till djävulens ism, utöver hans person, vi studerar klassisk satanism likväl som, främst, identifierar vår egen ism genom samarbete med Satan. Vi kallar oss satanister.
3. Att, som satanstillvända, försöka kämpa mot de kristnas mobbing mot ”den onde” samt mot ateisternas fest. Vi skola sammanföra satanismen med den kristendom den är en gren av.
4. Utöver kristet samarbete skola vi söka sammanföra vår kyrka med övriga satanistiska samfund i världen, om än LaVeyska, för att öka Satans hyllning. Nätverk önskas.
5. Vi ska försöka bli bättre medmänniskor och ej synda: djävulen gillar alla martyrer och hatar – i helvetet – alla syndare vi ej vilja skapa hans agg. Vi är sedliga, som livsändamål. Vi är en lammens livsstil.
Ungefär detta går kyrkan ut på: att identifiera Satan och hans tillhörande ism/ismer. Vi vill hylla honom och identifiera honom som ledsen över sitt hårda jobb – vi erbjuder kamratskap. Vi därtill, sett i den kristna helheten, tager Jesu fattigvård som lag. Vi anser i kyrkan nämligen, att alla tre gudar hänger ihop, och vi är inte främmande för att använda protestantiska attiraljer såsom fattigvård i härbärge.