söndag 30 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 77

Lär från Jesus: Jesus fyller en med ljus, så att man förlåter folk, för de är bara barn, puckade förtappade barn medan du är vuxen. Jesus lär ut hierarki. Att de förtappade bara är små barn som inte begriper bättre medan du är en intelligent vuxen och vet bäst. Därav får man via Jesus hämnd, om man anser sig vara hierarkiskt överstående syndarna/svikarna så kan en satanist finna Jesuslik frid. Jesus säger att de elaka är barn, de begriper inte bättre. Deras hjärnor är förkrympta och de kommer aldrig nå högre höjder i sitt patetiska liv. Låt detta bli din hämnd och finn frid, lär Jesus.

lördag 29 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 76

Jesus är deprimerad. Han har sett människans babylonsynder och tröttnat på att hela de förtappade. Han vänder sig till Satan för uppgiven hämnd. Han försöker vara snäll och förlåta, men får bara skit tillbaks. Jesus hatar Babylon, det är inte alls det paradis han hade tänkt sig skapa på jorden när han föddes som profet. Han förenar sig med Satan i sitt mål: ett bättre samhälle. Jesus mår dåligt nuförtiden tack vare människornas ökade synd. Ingen kan förstå hans sorg, att bli trampad på när man försöker hela och bota. Han är också utskrattad som töntig föredetting. I Satanistkyrkan ägnar vi oss gärna åt kyrklig välgörenhet, som Jesus lär. Jesus lär att kristna kyrkorna ska idka välgörenhet mot de fattiga, hemlösa och sjuka. Detta stödjs av Satanistkyrkan. Jesus sprider ljusets lära. Satanistkyrkan är ännu för små och fattiga för att ägna sig åt religiös välgörenhet till de fattiga, bygga härbärgen osv, men ställer som mål att i framtiden hjälpa de fattiga i Jesus namn. Satanistkyrkan vill bli som Frälsningsarmén eller Stadsmissionen, hjälpa de hemlösa såsom Jesus gör. De hemlösa är ständigt i våra hjärtan. Satanistkyrkan kan utlova en framtida kyrklig välgörenhet i vår förening.

onsdag 26 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 75

Det bästa är att leva i ensamhet. För då slipper man bli besviken över andra människors kyla. De vänder en ryggen och ödsligheten gör att man fryser, för att man ej var beredd på ensamheten, därför smärtar ensamheten, för att den kommer som en chock. Om man redan är härdad och van, genom meditation, påminnelse, kamp och strid, på att vara ensam, diciplinerat och grått, så blir man inte lika besviken på andra människors kyla. En munk i Satanistkyrkan försöker vänja sig vid ensamhet för att inte svikas av falska vänner och chockeras av de förtappade. En munk är härdad och vet därmed att aldrig chockeras över de otrogna, de förtappade, de babyloniserade. En grundregel i Satanistkyrkan är att aldrig bli förvånad och chockad, utan möta allt med lugn i sinnet. Det är en munks diciplinerade övning att bli. En av munkens grundläggande principer är att aldrig bli chockad och överraskad över nyheter och olyckor, för att han är mentalt förberedd med lugn i sinnet.

tisdag 25 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 74

Den lilla gesten. Ber man till Satan om lättnad från sina problem så börjar märkliga saker att hända. Man fylls av tips och goda idéer på hur man kan förbättra sitt liv. Satan tycker om att hålla folk i ångest, men han lättar också gärna våra plågor, såfort vi är tillräckligt troende. Är man en munk i Satanistkyrkan så är man tillräckligt troende för att få underlättnader från Satan. Hur blir man munk i Satanistkyrkan? Genom att kontakta Satanistkyrkan och få kontakt med en erfarnare medlem, som utfrågar personen om ens tro i en intervju (vanligtvis per telefon). Om personen verkar trovärdig i sin tro, så väljs personen in som medlem. Ett medlemskap kan raderas om - genom regelbunden kontakt - den nya medlemmen verkar oseriös i framtiden, bedömt av den erfarnare medlemmen. Det är de äldre medlemmarna som har rätten att sparka ut medlemmar samt invälja medlemmar. En medlem måste sen leva efter de regler som Satanistkyrkan skrivit upp på denna hemsida. Genom regelbunden (telefon-)kontakt kontaktas medlemmen av den strikta och kontrollerande äldre medlemmen för att frågas om de håller rutinen och fortlever reglerna. I genomsnitt en gång i veckan rings medlemmen upp av den erfarnare medlemmen för att kontrollera att man lever en satanistisk livsstil med de religiösa ritualerna/levnadsreglerna. Man kan också ha kontakt via mail. De äldre medlemmarna fungerar som trygghetsingivande och vet av erfarenhet mycket om satanism. De har vetorätt ovanför de övriga medlemmarna, som korrigeras, men som av de äldre ska uppmuntras till eget tänkande inom den satanistiska sfären. Så hålls en jämlikhet kyrkan igenom.

Satanistkyrkans syn på satanism 73

Hämnden är central i satanismen. Underlägsna människor får ett patetiskt liv. Är någon elak mot dig så minns att förtappade efterblivna människor ges ett innehållslöst och meningslöst liv utan någon djup eller väsentlig handling i livet. Låt detta bli din hämnd. Puckade människor lever hela sitt liv i intellektuell efterblivenhet och kommer aldrig att emotta nån kunskap utav värde. Bojkotta dem och koncentrera dig istället på ditt eget intellektuella växande.

måndag 24 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 72

Erkänn Satan som min ledare. Han piskar mig full av depression. Lär mig att leva ett helt liv i depression. Satan är profeten som predikar Guds och Jesus och kristendomens budskap genom svarta ögon. Satan predikar hat mot syndare och drillar oss att leva i syndens motsats: i enkelhet, asketism och nöjesbojkott. I det gamla konservativa samhället fanns inga nöjen: man gick till kyrkan och arbetade på sitt jobb. I dagens samhälle är en hel nöjesindustri fylld av upplevelser, kultur och massmedia. En satanists plikt är att bojkotta nöjesmaskinen och ägna sig åt konservativt mörker. Med Satan som ledare, vilket innebär att man följer hans ideologi, den ideologi som Satan sagt till Satanistkyrkan och som Satanistkyrkan skrivit ner här.

Satanistkyrkans syn på satanism 71

Gruppterapin:
Alla samlas i ett rum. Ingen är uppklädd, alla ser enkla ut och ingen gör sig märkvärdig. Ingen gör sig mer än nån annan och ingen utmobbas. När samlingen är tillrättasatt så börjar samtalet. Debatt tillsammans om satanistiskt utövande. De medlemmar som varit med längst ser till så att alla får prata och att ingen lämnas utanför debatten. De äldre medlemmarna får tillrättavisa inkorrekta påståenden om Satan/satanism. Någon av de äldre medlemmarna har anteckningsblock och skriver ner de sagda tankarna om satanism, för att senare publicera dem på denhär hemsidan. Utvecklande filosofiska samtal ihop som utvecklar satanismens ideologi, likt dessa texter (psalmer) gör.

Satanistkyrkans syn på satanism 70

RELIGIÖSA RITUALER:
1. Fasta. Lev på juice och vatten.
2. Lägenheten är ditt kloster/tempel.
3. Inredning. Inred ditt hem asketiskt och sparsmakat.
4. Åminns Satan varje dag i bön/tanke/samtal.
5. Klä dig enkelt och färglöst.
6. Gruppterapi/individualterapi med Satanistkyrkans övriga medlemmar.
LEV SOM DU LÄR:
1. Ensamhet. Bojkotta falska vänner.
2. Bojkott av kapitalism. Bojkotta reklam, tidningar och TV-program.
3. Syndfritt liv. Hänge dig aldrig åt nöjen, njutning eller överflöd.
4. Oskuld. Bojkotta sex och kärlekspartners nöjesjakt.
5. Äg inte för mycket pengar. Har du överskott så skänk bort det.

Satanistkyrkans syn på satanism 69

Man sträcker ut handen i kärlekens budskap och får bara skit tillbaka. Man lever i en oinspirerande värld av kapitalism och TV-program. Man letar. För att finna något annat, utanför Babylons gränser: det stora vita. Templets sal. Där allt är rent och klartänkt, enkelt och lättförklarigt. Där de stora frågorna får ett svar, där allt är uppenbart, eftersom det är så naket och enkelt. Den salen är munkens boning, det är hans eget hem, lägenhet. I Satanistkyrkan finns ingen kyrkobyggnad att gå till utan vi lär ut att munkens lägenhet är ett kloster. Han har slängt ut TVn, han har bränt upp alla förrädiska böcker. Satanistkyrkan är antikapitalister, vi är marxister: de fattigas solidaritet. Bort med tingel-tangel i alla neonens färger, och färga väggarna grå. Vita är våra ögon när vi ser för första gången på den nyfödda världen i templet. Templet är vår egen lägenhet, som inreds som en asketisk kyrka, med tomhet som rekvisita. Vi har inga ritualer (klä sig i svart, tända ljus osv) i Satanistkyrkan för vi är så enkla och avskalade som Jesus. Andra satanistkyrkor har många ritualer som är komplicerade och "spännande". Vi söker ej spänning med vårt uppsökande av Satan, vi söker klarhet och ljus.

Satanistkyrkans syn på satanism 68

Världen är kall. Sprid djävulens värme över frusna människobarn. Alla människor är kalla och elaka innerst inne. De sviker en alltid och ställer aldrig upp till tröst. Detta vet individualisten och människohataren Satan. Följ hans väg, hata din nästa. Människor är elaka och det finns ingen gräns för hur mycket skit en människa kan ta. Man försöker va god och snäll mot alla och får bara skit och mobbing tillbaka. Man beter sig propert och artigt som munk men märker att man av andra människor ändå bara behandlas som skit. Vad göra? Satan växer med sitt budskap om hat, om helveteseldar och hämnd. Snart bör Satanistkyrkan börja lyssna på hans stigande budskap.

Satanistkyrkans syn på satanism 67

Verksamhet:
Satanistkyrkan samlar folk från helt olika delar av Sverige och kan därför inte mötas särskilt ofta. Mötena liknar dock ett gruppterapisamtal snarare än en traditionell satanistisk kyrkostund. I gruppterapin sitter vi på stolar i en ring, på klassiskt sätt, och pratar om våra problem och kommer tillsammans i samtal på lösningar på problemen. Vi anser då att Satan/djävularna är med oss och att därmed de talar ur munnen på oss så att vi samtalar med Satans hjälp heliga ord om hur man botar problem och söker sig djupare in i depressionens mekanismer.
Förutom de fåtal möten som pga geografisk spriddhet inte ofta anordnas, så hålls terapisamtal via telefonen. Personlig telefonterapi får medlemmen av en erfarnare medlem där man diskuterar två saker: 1. medlemmens personliga individuella problem, 2. uppmuntran, hjälp, tips och råd om hur medlemmen kan öka sitt satanistiska medvetande. Man kan också maila varandra densamma individuella terapi/satanistisk uppmuntran.
Dessa är alltså Satanistkyrkans verksamheter.

Satanistkyrkans syn på satanism 66

Man sträcker ut sin hand, till de människor man hoppas ska erbjuda vänskap. Men ofta gör man misstaget att ge bort sin vänskap för billigt, till folk som inte är värda den. Man måste välja sina vänner noga, och finner sig därmed stå utan vänner överhuvudtaget. För att det inte finns nån värd ens vänskap. Den som enbart skänker bort sin hand dyrbart, finner sig vara ensam livet ut. Och den som ger bort sitt vänskapsband till de förtappade, finner sig sviken av kylans avslag. Det finns helt enkelt ingen värdig människa på jorden. Detta lär Satan ut, och Satanistkyrkan sprider Satans budskap vidare ut till folket. Satanistkyrkans medlemmar kämpar för att bli de onåbara, att bli värdiga människor. Vi diciplinerar oss till att bli djup vänskaps värdiga kandidater, ej gentemot svikare utanför kyrkan men gentemot varandra inom sekten. En munk i Satanistkyrkan lovar sig vara värdig en djup hand, att lova sig svara på den utsträcktas rop. Men det är ej alltid man orkar svara för att man är så trött och uppgiven, har tappat tilltro till mänskligheten och ej orkar bry sig. Men munkar i Satanistkyrkan försöker arbeta med sig själv till att bli värdiga kamrater mot alla de lidande därute. Vi vet att vi som mänskor är födda syndare, iskalla, och försöker gå emot vår egen biologi med diciplinens hjälp, för att tillmötesgå Satans varma utsträckta hand.

Satanistkyrkans syn på satanism 65

Utan Satan i livet blir allt kallt. Umgänget med sina såkallade "vänner" eller "nära och kära" är en pappteater av ytliga ord. Man är ute i kylan. Man är utfryst och utmobbad. Ingen bryr sig på riktigt, de bara låtsas med artighetsfraser att de orkar lyssna på vad man har att säga om sitt vardagsliv. Utan Satan blir allt detta. Sen kan man finna Satan och känna värme och ljus. I satanistisk vänskap - som i Satanistkyrkan - kan man uppleva den sällsynta känslan av äkta vänskap. Det är Satan som skapar värme hos människor och förgyller människor emellan. Är du ute i kylan med umgänge under din värdighet, så be till Satan på dina bara knän, i desperat situation, att Satan ska värma dig, och ta med dig på en resa långt, långt härifrån, in till någon djup tunnel där ingen kylig människa kan nå dig med sitt förakt. De är alla syndare som ska dö. Detta kan Satan berätta för dig om du vunnit hans vänskap. Med den nyväckta attityden du fått, kan du sen gå i livet rakryggad.

Satanistkyrkans syn på satanism 64

Satan är minimalist och extremist. Därmed extremt minimalistisk. Han går till det yttersta och i det rummet hittar man tomhet. De babyloniska satanisterna söker ännu målet, det extremistiskaste av vägens mål. De befinner sig fortfarande i djup och färgstark känslopassion, vilket alltså ej är målet utan vägen. Snart kommer dessa satanister att nå vägens slut och en allmänreligiös, kristen känsla kommer att sprida sig hos dessa sökare: tomheten. Det avskalade svala. Så i alla religioner, framförallt de kristna. De babylonska satanisterna lever ej efter minimalism som regel utan ju större/mer, desto bättre. Men liksom natthimlen är svart så är det satanistiska mörkret fyllt av tomhet. Likt Buddha mediterar vi oss till tomheten för att möta Satan. Ateisterna försöker locka oss bort från gud med diverse tingel-tangel i kapitalismens gudsförakt. Men Satanistkyrkan kräver att vi bojkottar ateisternas ekonomiska ideologi för att kunna närma oss Satan.

Satanistkyrkans syn på satanism 63

Artighetsfraser och falsk vänskaplighet, falska komplimanger och glättig falsett-ton. Detta kyliga klimat utmärker det icke-satanistiserade samhället. Innan Satan kommit dit med sin värme och sitt djup. Satanistkyrkan eftersträvar 2 mål: 1. Att satanismen ska höjas till att ses som en kristen ideologi, jämlik protestantismen, 2. Att hela samhället blir ett satanistiskt kollektiv dvs att alla i landet - eller så många som möjligt, i kolonier - blir munkar som utlever just den varma, djupa gemenskapen, där det invalda folket lever i jämlikhet. Satanistkyrkan vill förvrida Satan till att bli en Jesusfigur, som samlar det svaga folket i en omfamning av ljus. Jesus och Satan är mer lika varandra än man tror. Men där Jesus främsta medel heter ljus/frid, så heter Satans främsta medel värme/djup. Jesus ljus tenderar att va kyligt, så att artighetsfraserna består. Det ansträngda och artigt skrattande samhället raderas dock av Satans kommande revolution. Vilken revolution? Satanistkyrkans växande. När Satanistkyrkan lyckats samla så många munkar som möjligt i sin koloni så att dessa kan utleva ett helt eget samhälle. Det är den strålande framtiden.

Satanistkyrkans syn på satanism 62

Det går att må bättre om man ber Satan om hjälp, han botar de troendes sorger och lättar med löften om bättre tider. Ledtrådar och tips dyker upp framför ögonen på den munk som befinner sig i depression och desperation. Satan hjälper mig varje dag i tjänster och ledtrådar. Den munk som lever i desperation måste lära sig lägga märke till de små gesterna som Satan skapar i vardagen.

Satanistkyrkans syn på satanism 61

Satan är den nya profeten. Satanistkyrkan känner Satan som en godhjärtad och vänlig varelse som ser till att rädda jorden genom att straffa syndare i helvetet = är därför - myt - inte själv syndare utan snäll. Satan hatar syndare. Den största myten om Satan är att han är syndare. Detta vore en ologisk omöjlighet, om han straffar syndare så kan han inte va syndare. Men om han umgås glatt med syndare i helvetet så straffas syndaren ej utan lever lycklig i satanistisk vänskap. Vi tror att Satan är elak mot syndarna. Han pryglar dem med piskor och amputerar deras kroppsdelar i helvetet i tusen plågor. Han är Guds soldat. Han är ett kristet helgon i Guds tjänst, i ett heligt korståg mot syndare. Satan är helig, och ska få hela härligheten på den yttersta dagen.

söndag 23 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 60

Den största myten om satanismen är den om att satanister är syndare. Man påstår att bara för att Satan straffar syndare i helvetet, så är han själv, och därmed hans följe, syndare. Men det är en ekvation som inte går ihop. Syndare men ej straff. Att hämnd och straff mot syndare är Satans melodi skulle betyda att djävularna och satanisterna är oskuldsfulla lamm. LaVey har gjort en storslagen och bombastisk insats för satanismen jorden runt men hans lära är förrädisk. För han har själv spridit ut den kristet förrädiska myten att satanister är syndare. Vi är kristna, tror på Jesu lära, och hävdar med bibeln i vår hand att syndare ska brinna i helvetet i alla slags bojor och plågor. Protestanter i Sverige hatar satanismen eftersom originalsatanisten spritt ut syndens lära och ormens ord. Det är, för att låna kristna bibliska ord (eftersom vi är en kristen organisation) så att lammet har bitits av ormen. Satan är lammet och ormen är LaVey. Hans förrädiska lära har gjort satanismen hatad världen över och bidragit till att djävulen ej vinner respekt i respekterade sammanhang. Satanistkyrkan vill att Satan ska in i finrummet, in i de fina salongerna och svala salarna.

Satanistkyrkans syn på satanism 59

Om buddhism.
Satanistkyrkan har också i sitt sökande kännedom om, något otippat, buddhism. Buddhism hävdar att livet är ett enda stort lidande, och att målet med allt liv är att upphöra och bli den stora tomheten och ickeexistensen, för när den införs, så försvinner allt lidande. Så länge liv finns, så är det omöjligt att uppnå lycka eftersom allt liv per automatik är lidande och plågor, vetskapen om sin egen existens är en källa till lidande. Målet för varje buddhist är att sluta återfödas och förenas med det stora tomma hålet som kallas för universum, rymden, det stora tomma svarta ingenting. Att upphöra att existera och vända sig till tomhet. Detta inspirerar Satanistkyrkan. Vi håller med om både att livet är ett enda stort lidande, och att tomhet genom meditation är målet. Buddha kan anses vara en profet för Satanistkyrkan likt Jesus är. Satan är profeten genom vars mun Guds och Jesus budskap ska förvrängas. Satan dränker hela kristendomen i svart. Satan förvränger Buddhas budskap och snor Jesus idéer. Satan är helheten som samlar all religiös splittring under sina svartklädda vingar.

torsdag 20 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 58

KD, befriaren.
Rösta på Kristdemokraterna! Rösta i nästa riksdagsval på KD så att de snart kan bilda regering. Satanistkyrkan stödjer Kristdemokraterna. Rösta på Jesu budskap som frälser de olyckliga och hemlösa. Ljusna ditt hjärta så att du kan hjälpa andra som är i nöd. Släpp in Jesu budskap om ljus i ditt hjärta. Vad ska man rösta på i babylon? KD ska växa och bilda regering, med Göran Hägglund som statsminister, spår Satanistkyrkan i en framtidsvision vi fått av Satan. Satan berättar att KD kommer att växa. Satanistkyrkan är den Jesus-inspirerade satanismen ("Jesus-satanism"). KD är den rätta vägen, de är frälsaren som ska hela Sverige med Jesu budskap om hopp, om ljus i mörkret och om förståelse för allt onda som gör att vi kan stå ut med ondskan. Rösta på Jesu budskap om kärlek till varje armt hjärta som är kallt och själviskt, låt hans kärleksrevolution få oss alla att växa till bättre människor. Rösta på KD! Jesus lär att man ska knyta band när det är kyligt omkring en. Bli medlem i KD! Rösta på KD! Stöd KD! Jesus sprider kärlekens budskap när mörkret är som mörkast och människan är som elakast. Göran Hägglund är Jesus profet som talar Jesu budskap till människorna. Rösta på Göran! Göran är vår ledare. Han bär Jesu budskap i sin hand. Logga in på KDs hemsida: www.kristdemokraterna.se

onsdag 19 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 57

Djävularna.
Munken: tänk på Satan varje dag eller straff. Satan straffar en med ångest/olyckor om man glömmer bort honom för en längre tid. Kanske ej varje dag men varje vecka iallafall. Hur åminns man honom? Antingen genom tanken på honom och minnet av sin egen depression, vilken sker i Satans namn. Eller genom att be till honom i bön som kan handla om vadsomhelst. Har då Satan tid att höra vår bön varje dag? Har Satan ej tid så skickar han sina djävular till ens hem. Satan har många smådjävular i sitt hov, de har alltid tid att lyssna och även att svara, för ibland när man pratar med Satan och hans hov i bön, så svarar Satan tillbaka. Djävularna är ett dunkelt folkslag som sänkta i butter depression slavar vid Satans sida i Satans hov. De har tid att hjälpa dig när Satan är upptagen av stress. Vänd dig dagligen till dessa i bön och samtal, så blir Satan ej arg på sin otrogna munk. Smådjävularna är snälla och godhjärtade likt Satan, men saknar Satans förmåga att bli arg. De är vanligtvis vänliga, och förvånansvärt artiga. De är små hjälpredor som springer omkring och ställer till rackartyg. Dem kan man alltid vända sig till.

Satanistkyrkans syn på satanism 56

Samla alla barnen. Jesus ljusa famn är kylig och sval, men Satans är varm. Satan är het av eldar och djup av intimitet. Men det är sällan han delar med sig av sin värme, för han är misstänksam mot fiender och svikare, som alla ju vet. Han visar enbart sitt djup till de verkligt invalda, som dyrkar honom varje dag och är hans slavar i daglig åminnelse. Annars lämnar han en ensam med Jesus svalka. Man måste jobba hårt för att vinna hans vänskap. Han är varm mot sina närmaste men dessa är få. Satanistkyrkan strävar efter att vinna den nogräknades hjärta genom fullständig tillbedjan, vilket privatpersonen inte gör utan enbart munken/nunnan gör. Man måste bli en munk för att kunna vara slav. Vad är en munk? En som dagligen minns att tänka på Satan. Varje dag ska man påminnas, annars blir Satan arg och straffar "munken" med svalka, piskar den otrogna slaven med Jesus medicin. Värmen från elden är få förunnat. Du kan vinna den om du går med i Satanistkyrkan.

Satanistkyrkans syn på satanism 55

Människor är kalla och ogästvänliga. När man räcker ut en hand, som Jesus, så möts man av kyla tillbaka. Man försöker och förnedrar sig genom att gå till mötes, och får bara nekande som svar. Där gör Jesus fel, ty han närmar sig svikaren, med kärlekens budskap. Där lär Satan oss att hata, hota och hämnas. Elaka människor ska man ej tåla. Många är elaka och dessa ska man ej förnedra sig till att umgås med, lär Satan. Jesus förnedrar sig varje dag. Jesus är dränkt i förnedringens smuts. Bli aldrig som honom. Vänd aldrig andra kinden till. Hata de elaka med djävulens hjälp, vänd dig till djävulen när du blivit sviken, besviken och kränkt. Satans bottenlösa hat kommer att göra dig stark och du inser hur elitistiskt överstående du är din motståndare, eftersom han är förtappad i Babylon och du är guds riddare. Ta aldrig skit och vägra behandlas som Jesus. Var aldrig snäll mot de elaka och kapa av alla band. Vänd dig till Satan för hämnd och du skall få den.

Satanistkyrkans syn på satanism 54

Om man är troende så händer positiva saker, man får ett öde istället för slumpens tur. Skyddsänglar landar vid ens sida, om man bara är troende. På vilken gud/religion som helst inom kristendomen. Den hedning/ateist som ej tror, får ett liv fyllt av olyckshändelser, men såfort man blir troende på Jesus så förändras ens liv till ödesmättat. Man får en framtid, en vit väg. Man känner sig befriad och ren. Borta är alla babylons detaljer och väggarna sopas rena. Jesus är ljusets ängel i ljusets tempel, men inget ljus utan ett mörker. Jesus är beroende av elak ondska för att framstå som befriaren. Satan påminner oss att vi får aldrig glömma jordens sorger och den ondskefulla biologin, i vårt nya ljus. Där kompletterar Satan Jesus genom sin gråa påminnelse om lidandets beståndsdelar. En munk får leva i ljusets vita tempel om han ständigt påminner sig via meditation och verkliga syner, om jordens gråa elände. Vi behöver både Jesus och Satan.

Satanistkyrkans syn på satanism 53

Levnadsregler för en munk/nunna:
1. ENSAMHET. Släkt och vänner och kärlekspartner ska ignoreras och raderas från ens liv så att man befinner sig i desperation och förtvivlan. Avskalad står man inför Satan, sin ledare.
2. BOJKOTT AV KAPITALISMEN, genom att inte delta i det gemensamma samhällets alla lockelser, som är ytliga men klädda i starka färger.
3. DEPRESSION. Skratta aldrig åt skämt, var olycklig och dyster så tänker du rätt och sök aldrig girigt efter lyckan. Åminns de fattiga i solidaritet genom att inte le och skratta respektlöst.
4. FASTA. Ät ingenting, bara drick vatten. Svält dig själv av solidaritet med de svältande och för att vara minimalistiskt avskalad munk, som slutar äta för att finna religiös tomhet.
5. INREDNING/REKVISITA. Man är ej för materialism utan lever med få ägodelar och avskalade väggar i sitt rum.
6. TRÖTTHET/SVAGHET/TOMHET. Avgudade styrkan ska krossas som myt. Munken/nunnan ska va svag och tunn och inkompetent inom all action som babylon lockar med.

Satanistkyrkans syn på satanism 52

Återigen LaVey. Spänningssökande eller tomhetssökande. Man skalar av sin vardag som munk för att nå Satan utan färgstark distrahering. Babylonsk satanism utforskar de djupaste av djup för att finna - i girig jakt - det ultimata djupet, den starkaste känslan. Men Satanistkyrkan hävdar likt Buddha att i det djupaste av djup finns enbart tomhet, när man söker sig till det djupaste finner man en vit renhet, ett ingenting, den stora tomheten. Babylonerna tror fortfarande på att det längst inne i människosjälen finns någon slags fyllnadens känslopassion. Men passion är ytligt eftersom det leder till synd. Ju starkare man känner, desto mer hänger man sig till njutning, synd och nöjen, för att delta i upplevelseindustrin. Man jagar känslornas ytterligheter, känslornas extremism: styrka. Men Satanistkyrkan söker svaghet. En munk eller nunna i Satanistkyrkan är svag och skör, tom och död, en skugga, ett skellett. Det är bilden av bojkott. Så ser man ut om man bojkottar det moderna samhället. I Jesu namn.

Satanistkyrkans syn på satanism 51

LaVey: Babylon är full av spännande känslomässiga djup som lovar njutning. Den babylonska satanismen är en amerikansk uppfinning, startade i USA och sitter i gruset och smutsen under Babylons källare, och rycker girigt åt sig alla kapitalismens efterblivna rester, smutsen som kapitalismen spyr ut. Därav titeln babylonsk satanism. Ty Babylon är ju kapitalismen, där njutning köps för pengar och upplevelseindustrin är fylld av smuts. LaVeys satanism är en kapitalistisk version av Satan. Där deltar satanisten i Babylons utbud och snor de djupaste delarna av budskapet, söker mörker i neonljus, söker finna mörker och djup i de färgglada spänningssökande detaljer som Babylon lämnar efter sig. Kristen satanism söker sig bort från Babylon och är en antikapitalistisk ism. Ismen förklarar ej krig utan fred med Gud/Jesus, och säger att satanism är en kristen religion, eftersom Satan är en biblisk figur som samarbetar med Gud om straffet mot syndare. Därav heter vår ism "kristen satanism", eftersom vi närmar oss Jesus i vårt religiösa sökande. Babylon ska krossas, genom passiv bojkott. Om man väljer att inte delta i babylon, dvs stänger av TVn och ej festar i neonnatten, så kan man leva asketiskt bojkottande den svenska Mammon. En munk/nunna i Satanistkyrkan lever i kapitalistisk bojkott, förbrukar ej massmedia, stänger av TVn och vänder sig till kalhet och svalhet.

Satanistkyrkans syn på satanism 50

Satan är snäll. Baktalad och förtalad som elak. Den döda människan, hyllandet av svaghet, där styrka är ondska, stark nog att begå synd. Trötthet och utmattning är syndens motsats. En munk ska vara svag och undernärd för att inte hemfalla till synd och frestelser. Känslodött och blekt, som Jesus. Jesus är förebild med sin renhet och tomhet, depression gör människan tom. Den babylonska satanismen hävdar de stora känslorna och de starka passionernas eld, men den kristna satanismen hävdar känslodöd tomhet. Ren som i en protestantisk kyrka, vari tomheten och svalheten kyler. När man nått ett tillstånd av tomhet kan man nå Jesus. Så även Satan. Översållad av mänsklighet når man bara Mammon. En munk bryter med sina föräldrar, sin familj och sina kompisar, till förmån för sektens krav på ensamhet. Man ska bryta med alla omkring sig för att bli ensam med Satan som enda hopp, tycker han. Satan är snäll. Han är grå till färgen och förbarmar sig med sin ondska, en grå skugga som sakta attackerar sitt offer med vänlig påhälsande mildhet. Skuggan tränger sig på tills den är i ens själ, då man inte kan fly, han infiltrerar och spionerar, det är djävulens egenskaper, han slingrar sig som en orm in i ens hjärta och besitter ens själ, så att man inte kan fly. Om man i gråheten vägrar att lyda honom som sin härskare, så visar han svarthetens ångeststorm så att man blir galen, och genom den galenskapen konverterar till satanism för att få befrielse. Satan har förmåga till stressande eskallerande panik, som är kolsvart, men han har också förmåga till ljus gråhet som befriar likt Jesus ljus, snarlikt, då han förbarmar sig och sprider ro, när han gillar och älskar sitt offer. Satan, förbarma dig över människobarnen och sprid ditt gråa ljus över de mörkaste svartaste hjärtana på jorden.

Satanistkyrkans syn på satanism 49

Ibland får man en helig stund, då ljuset samlar alla fiender till vänner och uppsamlar en sällsynt gemenskap med världsaltet. Lättnad och ljus. Det är Jesus. Jesus sprider ljus i våra hjärtan, till de fattiga och hemlösa. En helig stund fylld av ljus. Jesus sprider tröst till arma människohjärtan. Han kommer nedflygandes som en ängel till våra hjärtan och fyller dem med en sällsynt förbarmelse, där fiende blir vän och alla uppryms i en vacker gemenskap. Han sprider ro och trygghet, renhet och helighet till de mörkaste människor. Jag älskar Jesus. Jesus är min befriare, han lättar mina plågor så att jag svävar på moln. Jag blir vit och ljus i sinnet, och min ovän blir min vän. Han helar de hemlösa, han vänder sig till de fattiga. Han välsignar mig och lyfter mig upp ur skiten och smutsen till renhet och oskuld. Han gör mig ren som ett nyfött barn, som Jesusbarnet som föddes som ljus i den mörkaste av världar. Jag pånyttföds ren och hel, bort från skiten som människan skapat. Jesus välsignar med sin nedflygande blekhet, väggarna blir vita och himlen blir ljus. Man upplyfts och vill bara gråta av helighet. Han är så mild och så snäll, han är så ren och oskyldig och oskuldfull, och gör mig likadan. Jesus sprider snällhet och får bara skit tillbaka. När han ser att de små människobarnen är i plågor och tortyr, så vänder han sig ner till dem med sin ljushet och befriar dem från ångest. De hemlösa på gatan får rum under härbärgets kristenhet. De känner sig rena fastän de lever i smuts. De känner sig levande fastän de är döda. Jesus förbarmar sig och ger de små barnen livet tillbaka, när de har dött av mänsklig smuts. Han renar med vit tvål de mörkaste hjärtan. Han tröstar de mörka och sprider sitt ljus. Han lyfter upp mig när jag är nere, och gör mig fri. Jag älskar Jesus.

tisdag 18 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 48

Satanismen består alltså hittills av två inriktningar: Babylonsk satanism och Kristen satanism. Men syftet är ej att kriga och skapa splittring, bara för att man är en utbrytargrupp från gemenskapen. Satanism är en växande religion och som sig bör hos stora religioner, så finns olika inriktningar. USA är ursymbolen för Babylon och mycket riktigt så grundades den babylonska satanismen i USA, av en amerikan. Den babylonska satanismen är väldigt amerikainfluerad och passar ej alls in i det mindre kapitalistiska Sverige. I Sverige grundas därmed den mer asketiska ismen Kristen satanism. Asketism istället för rikedom, fattigdom istället för överflöd. Det kristna korset är Satanistkyrkans religiösa symbol. Korset tillsammans med titeln "Kristen satanism" är vad Satanistkyrkan inför. Medans USA är likamed Babylon och där frodas den amerikanska satanismen som kan tyckas helt främmande för en svensk. Där letar man spänning och upplevelser, som ska va så ödesmättade och känslostarka som möjligt, det känslosamma lyfts fram som varandes det mest djupa. Medan den kristna satanismen hävdar att tomhet är djupast. En stark känsla hävdas av den babylonska satanismen vara det ultimata djupet, men den Jesusinspirerade satanismen hävdar Jesu tomhet och renhet vara det ultimata djupet.

Satanistkyrkans syn på satanism 47

Jesus är ledsen. Satan är det lilla lammet. Den traditionella satanismen ser Satan som en mäktig och stark ledare, men Satanistkyrkan tolkar Satan vara ett litet lamm, vit, oskuldsfull och svag. Han är besegrad i sorg och olycka. Han är förtunnad och grå, ej svart och ångestskrikande. Denna syn på Satan som liknandes en Jesusgestalt, är unik för Satanistkyrkan. Den nya ismen kan kallas för många arbetsnamn, t ex kristen satanism, kristendoms-satanism, satanism-kristendom eller protestant-satanism, satanistisk kristendom eller protestantisk satanism. Eftersom ismen hävdar sig vara en kristen religion i kontakt med Jesus. Vi föredrar att kalla oss protestantiska eftersom det är den av kristendomens olika religioner som är mest tillvänd Jesus. Jesus är mäktigast och mest influerande inom protestantismen och ej katolicismen osv. Satanistkyrkan skapar justnu den nya ismen, och arbetsnamnen är många, men det lutar till att kallas för "kristen satanism". LaVey-satanism har arbetsnamnet "babylonsk satanism" som betyder att Babylon är förhärligat inom den satanismen där satanisten försöker sitt bästa för att leva ut Babylons alla synder och spänningar. Babylon är ett kristet ord som betyder överflöd och rikedom, även kallat synd. Arbetsnamnet på de två satanistiska inriktningarna är alltså Kristen satanism och Babylonsk satanism.

Satanistkyrkans syn på satanism 46

Jesus är olycklig tack vare all synd på jorden. Hans dröm är det vita samhället, ljusets tempel, där ingen ondska finns. Han ser sig omkring och ser mänsklig ondska och synd överallt, och vill bota de sjuka hjärnorna genom upplysning. Satan däremot vill inte bota syndaren utan straffa denne genom blodslig hämnd. Hämnden ska vara fysisk, kroppslig, köttslig, för i helvetet sker straffen via köttet med olika fysiska tortyrer: man piskar, man stympar. Där är, återigen, Satan och Jesus olika. Men Jesus har ändå ett och annat att lära oss. Han anser att ondska botas genom dels upplysning och därmed förståelse, och dels förlåtelse dvs rehabilitering. Man ser noga ondskan/synden, och upplyser genom kunskap sig själv om vad mörkret är, och när man är upplyst av kunskap, så förlåter man den lågintelligenta och puckade syndaren som i sin underställda okunskap inte begriper bättre än att begå synd. Jesus förespråkar därmed en slags elitism, där den intelligenta förstår och förlåter den okunnige för dess låga IQ. En förtappad människa är bortom räddning, det anser Satan med Jesus som halvhjärtad stödjare. Satan anser att den oförlåtliga ska möta hämnd, och Jesus anser i samklang att den puckade är bortom all räddning att öka i intellekt, och därmed ska förlåtas som man förlåter ett djur eller ett barn för dess okunskaps handlingar. Satan delar Jesus förakt och "människofientlighet". Därmed är Jesus och Satan mer lika än man tror. Satanistkyrkan erkänner som alla LaVey-satanister en viss elitism, där den traditionella satanisten anser sig överstående den vanliga människan genom en djupare kunskap och ett hierarkiskt överstående IQ. Människan är förtappad och de få som går mot strömmen, kallas elitister.

Satanistkyrkans syn på satanism 45

Satanistkyrkans syfte? Att trösta de ledsna barnen, lammen, med Satans och Jesus budskap. Dessa psalmer syftar till att trösta i mörkret genom att beskriva mörkret befriande, och visa på en väg att stå ut med det ljusnande eländet. Satan börjar med att ansätta sitt offer med färgen svart, och ändrar den när vi ber om nåd till färgen grått. Jesus förändrar sedan vårt liv till vitt. Medan Satan gärna behåller den gråa färgen som ömsom i perioder genom livet kommer att välla upp till svart ångest, som den diciplinerade satanisten måste omvandla till ljus, genom regelbundna övningar och meditation. Jesus vill ändra våra plågor till totalt ljus, där skiljer han sig från Satan, där är de två profeterna olika. Satan vill behålla en skugga så att vi ständigt påminns om att hålla solidaritet med de fattiga. Beroende på hurdan tröst individen vill ha för sitt mörker, så kan han själv fritt välja om han vill vända sig till Jesus eller Satan. Vill han bli helt fri från mörker medan andra lider, eller vill han solidarisera med de svaga genom att själv tillhöra deras grupp? För oss satanister är svaret glasklart: vi vill ej Jesus bortglömmande av plågor utan vill påminnas via skuggans diciplin om att människan är skör och i beroendeställning till Satan.

Satanistkyrkans syn på satanism 44

Satanistkyrkan går i täten för den nya slags satanism som eftersträvar ett sammarbete med kristendomen. Den klassiska satanismen för ett krig mot Kristus och säger att Gud inte finns. Satanistkyrkans ism kämpar för respekt i den kristna världen, och tillmötesgår till sammarbete. Den klassiska eller gammeldags satanismen kan av Satanistkyrkan kallas för LaVey-satanism, även om andra satanister hävdar att det är den enda slags satanism som finns och att den därmed inte har något tilläggsnamn utan är patenterad satanism. Mot LaVey-satanism ställer Satanistkyrkan den nya slags satanismen, som på skoj kan kallas för Jesus-satanism istället. Eftersom den tillmötesgår Jesus främsta religion; protestantismen. Satanistkyrkan förespråkar alltså en annan ism av satanism som tillmötesgår Jesus som främsta profet, ej Gud. Gud är för lycklig och stark för att passa in i Satanistkyrkans snäva mall, där dysterhet och svaghet är ledorden: Gud är alldeles för maskulin, stark och givmild, generös och lycklig, färgstark och allt möjligt av tomma och intetsägande ord. Huruvida Gud finns eller inte är ointressant, det är Jesus som är profeten näst efter Satan. I tredje hand Gud. Satanism är en kristen religion som kräver kristen respekt. Vi bedriver ett korståg mot den traditionella satanismen som föraktar Jesus Kristus. Vår ism skiljer sig från LaVey-ismen genom sin tystlåtenhet och lågmäldhet. En ism utan bombastiska eldar, bara nerbrunnet kol. Vi försöker att vara så snälla och ödmjuka som möjligt för att gillas av de Satansogillande kristna. Vårt mål är att bli respekterade av kristendomen.

Satanistkyrkans syn på satanism 43

Uppdaterat läge:
Satanistkyrkan har funnits i ca ett år. Vår kunskap om Satan är stor. Vi har många fler texter att publicera i ett regelbundet flöde. Men Säpo anser kyrkan vara provokativ eller farlig, och raderade därmed psalm 42 (det kallas för psalm!). Psalm 42 är den saknade texten som fulländar föregående diskussion om Jesus, bibeln och LaVey. Utan den viktiga texten är hemsidan inte komplett. Säpo har sagt att texten får publiceras om 1 år, tills dess får vi med iver vänta på den "provokativa" texten. Vi trodde att Säpo skulle blockera även nästgående textflöde men det visar sig, av den nya psalm 42 att dömma, att Säpo tillåter vidare publicering, men utan den missade texten. Satanistkyrkan har därmed bestämt sig för att inte ta vår årspaus utan fortsätta skriva under år 2011, men med den raderade texten publicerad år 2012. Texten handlade om att den största myten om satanism är den om att satanister är syndare, som spridits ut av ormen LaVey, som är en förrädare som ger Satan dåligt rykte. Satanistkyrkan tycker att Satan är ett lamm som predikar Jesu lära, och att LaVey är ormen som biter sönder lammet.

Satanistkyrkans syn på satanism 42

Satanistkyrkan är en nystartad kyrka som haft ett framgångsrikt år. Men nu tar vi en paus på 1 år och återkommer år 2012. Textflödet är stoppat, vi publicerar inga mer texter föränn dess, trots att vi på lager har rika myllor av satanistisk lärdom att lära ut till alla hemlösa lamm. Vi ses om ett år! / Satanistkyrkan

söndag 16 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 41

Vi munkar/nunnor är svaga och tunna, utblottade och utsvultna. Vi försöker att se smala ut som skelett, i våra enfärgade kläder och enkla frisyrer. Bleka och livlösa i färger och hår, ögon gråa som stenar. Den klassiska satanisten är svartklädd, svarthårig och svartsminkad. Satanistkyrkan säger att man inte behöver ta till så drastiska uttrycksmedel men en enkel kostymering räcker, i matta färger och med färglöst ansikte. Enkla frisyrer för att inte väcka uppmärksamhet eller försköna sitt ansikte. Man får inte klä upp sig och inte göra sig vacker. Därmed är smink strikt förbjudet och det svarta sminket ersätts av ett blekt och färglöst ansikte. Vi får inte se vackra ut utan fula eller neutrala (för att skönhet är njutning). Neutraliteten är satt i fokus. Vi ska va lätt bortglömda och inte etsa oss i minnet på vår motspelare. Vi försöker att svälta våra kroppar till anorektiska mått, eftersom mat och frossa är en synd emot svältens fattigdom. Vi är svaga och fördummade, vi är tappade på all mänsklighet, har förlorat vår individuella stolthet. Återigen kan refereras till LaVeys syn på individen som självförverkligare. Vi försöker självförminskelse. En stark människa syndar, är ond, är pigg att begå aktiva synder, redo för nöjen. En svag människa är trött och syndar därmed inte. Därför väljer våra munkar att vara svaga och förneka sin egen manlighet. Vi har urgröpt vårt hjärta och urholkat vår hjärna.

Satanistkyrkans syn på satanism 40

Vi tror att Satan och Jesus är djupt sammanlänkade. De är själsfränder. Jesus är fattig. Satan är utblottad. Jesus är ledsen, Satan är olycklig. Jesus är ledsen för att mänskligheten är elak. Överallt är ondska, säger han besviket. Det är för att mänskligheten är född ond, och Jesus som försöker att ignorera den sanningen, blir ständigt lurad. Satan har nått längre, han erkänner sanningen om mänksligheten och agerar smart och vist. Alla människor är svin och ska brinna i helvetet, alla människor är syndare och ska komma till helvete efter sin död. Tycker Satan. Jesus försöker rädda de förtappade själarna från att komma till helvetet genom att sprida ljus, förståelse, förlåtelse och godhet. Därmed utkämpar Satan och Jesus en kamp mot varandra och arbetar i motsatta intressen. Jesus ser människobarnet som ett oskyldigt lamm som går att rädda i sin smala arma lilla själ bort från helvetets eldklädda boning. Jesus är därmed en förädare mot satanismen, och Satanistkyrkan måste akta sig för att bli för djupt involverade i Jesus inspirativa livsbana/lära för han håller på att förtappa mänskligheten med sin irrlära om den goda människan, hans bedjan om lammets läkelse. Men Satan och Jesus kompletterar varandra, märker den som studerar dem båda. Man märker deras inneboende olikheter, att Jesus ständigt motarbetar och förstör Satans arbete, men man märker att ljus kompletterar mörker och att de båda på något sätt hör ihop. Vi tror att de båda är djupa vänner och sammanlänkade själsfränder i den bibliska myllan. Vi eftersträvar en framtid där de båda erkänns som goda kamrater och hjälpsamma kollegor i kriget mot synden och Babylon.

Satanistkyrkans syn på satanism 39

En medlem i Satanistkyrkan kallas för munk om han är man och nunna om hon är kvinna. Vi har inga präster eller överstepräster av något slag; enbart Satan är vår ledare och vi är alla jämlika underkastade Satans makt. Vi förlorar oss själva i självdödande självhat, suddar ut våra ansikten och dimmar bort våra kroppar, till förmån för Satans ledarskap. En munk har inget namn och inget hem. Hans namn är Satan och hans hem är helvetet, eller man är en anonym undersåte till Satans bistra ledarskap. Vi är en jämlik organisation. Vi klär oss i enkla kläder för att inte väcka uppmärksamhet. Vi är inte hierarkiska. Församlingen är bestående av munkar och ej överstepräster. Vi har ingen ledare; ledaren är namnlös och ansiktslös, gråklädd, till förmån för Djävulens ledarskap och Satans namn. En munk i Satanistkyrkan har inget människovärde, han är enbart en slav åt gråhetens mörker. Den klassiska satanismen, dvs den förädiska satanismen, förverkligar sig själv, där är individen i fokus med sina begär och sitt hävdelsebehov. Satanistkyrkan, dvs den rättroende satanismen bortom vanföreställningarna, hävdar att individen är död. Men så är också kollektivet. Alla männsikor är svin och människan är ond i grunden, liksom Satan hävdar: Satan säger att alla människor är ondskefulla. Därmed skapas, det har LaVey rätt i, en viss individualism. Men Satanistkyrkan försöker komma undan problemet genom att förminska sig själv och sin egen inre mänsklighet, till förmån för spökets anonyma gråhet. Kollektivet är ansiktslöst, individen är död. Så lyckas man komma undan problemet med människans inneboende elakhet. Genom att förneka sin egen mänsklighet.

Satanistkyrkans syn på satanism 38

Vem tar allansvar för alla barn som mår dåligt? Alla lamm... Vem tar ansvar: soc? statsministern? svenska kyrkan? Ingen. Alla barn... förvirrade, förtappade, förlorade. Satanistkyrkan vill samla alla lamm tillsammans, i en stor bred sekt där alla medlemmar kan förstå hur du känner, eftersom de delar samma erfarenheter. Det är bistra tider, trots att det konservativa mörkret flytt till förmån för liberalismens neon. Babylon splittrar och skapar rotlöshet och förvirring. Mitt i denna kaosartade värld måste Satanistkyrkan få plats, finna sin plats, ta plats och ta upp rum, kräva sin plats i den religiösa gemenskapen. Kristendomen, som var stor under den konservativa eran, har förfallit och försvunnit under den liberala kapitalistiska eran till förmån för tv-program och neonljus. Gud häcklas; Jesus utskrattas. Satanistkyrkan vill ej bara öka satanismen i Babylon utan också öka kristendomen, vi ser som vårt mission att återupprätta den kristna kyrkan och åter sprida respekten för religiösa figurer såsom Gud, Jesus, jungfru Maria och Josef. Satanistkyrkan anser och hävdar upprepande att Satan hör hemma med nyss nämnda gäng, som en i mängden av bibliska figurer under kristendomens respektivgivande pondus. Eftersom Satan ingår i kollektivet, så tjänar han och Satanistkyrkan på att den allmäna kristendomen ökar i världen. Satanistkyrkan förespråkar som mål att öka kristendomen i världen. För därigenom ökar tron på Helvetet och legenden om Djävulen.

Satanistkyrkans syn på satanism 37

Jesus lidande på korset, gör oss ledsna att påminnas om. Jesus kan hela dig, han helar de sjuka, med sin vänlighet och godhet. Satanistkyrkan är kristna och har korset som symbol, ej den judestjärnsliknande satanistiska symbol som är så klassisk. Jesus på korset är en viktig inspiration för Satanistkyrkan. Jesu lidande på korset uppspikad, i fullständig sorg och depression. Vår logga/symbol är ej stjärnan utan det uppochnervända korset, pågrund av att vi är en kristen organisation, eller ickeuppochnervänt utan ett vanligt kors, svart i färgen, är vår logga och symbol, provokativt och oskuldsfullt. Vi slåss för att bli en kristen organisation inbegripen i Jesu budskap. Jesus är sval och dyster. Liksom Satan inte är en eldens varma varelse, i eldslågor och passion. Satan lever i förkolnade rester, efter elden, utbränd och utblottad. Bilden av djävulen måste uppdateras.

Satanistkyrkans syn på satanism 36

Ingen kan förstå Jesus ångest. Han har gått igenom öknar plågad av törst. Han har sökt i vida världen efter godhet hos en enda människa, utsvulten och utblottad i öknen. Jesus vill väl men blir ständigt besviken, sviken och förrådd av Judasfigurer och Herodesfigurer. Ty han är så svag och naken och oskyddad i sin godhet, i sitt oskuldsfulla sökande efter mänsklig godhet. Han blir ledsen när han möter ondska och självisk girighet. Jesus är på torr vandring bort från sina plågor men hittar aldrig hem. Ingen vill lyssna på hans budskap. Ondskan besegrar godheten. Han vill sprida tröst i Jesu namn, Amen.

Satanistkyrkans syn på satanism 35

Satan skapar alla plågor. Satan skapar våra bekymmer och sorg, Satan är skaparen bakom alla problem på jorden: han förpestar jorden med sin infekterande ångest. Alla som uppsöks av problem hemsöks av Satan. Man ska piskas diciplinerad. Tills man inget motstånd har kvar och enbart tillfaller Satan, hjälplös utan honom (det är vad han vill) och tvingad att söka upp Satan för hjälp. Då ber Satan en att konvertera i utbyte mot symtomlättnad. Han ger en ett snålt utbud av balsam i utbyte mot evig trohet. Satan är jobbig och krävande, han fungerar på följande sätt. Han uppsöker sitt offer, med elaka tankar i förådet. Han väljer sitt offer, och angriper honom med alla möjliga plågor och ångest. När offret ber för sitt liv i galenskap eller självmordskänsla, så kommer Satan i skepnad av en snäll, asketisk Jesusliknande gestalt, som erbjuder lättnad och tröst, emot konvertering i utbyte. Han lurar oss att han är snäll räddare som kräver konvertering mot plågobefrielse. Efter denna inträdesrit, så är man satanist. Man hotas som satanist ständigt dagligen att åter falla ner i plågornas ångest, och varje dag måste man be till djävulen för lindring och balsam. Han gör en dagligt beroende av Satan eftersom depressionen är mina bojor. Man ska söka sig till sin plågare, och bli slav åt ondskan. Satan lurar oss att bli evigt trogen för förmildrande av sina plågor. Men förmildringen är bristfällig och depressionen skiner igenom. Man får hjälp men inte för mycket, aldrig tillräckligt, det ska ständigt finnas kvar ett behov av Satan, en ickesjälvständighet, ett beroende till sin fader och hans löfte om minskade plågor.

Satanistkyrkans syn på satanism 34

Det är en klassiker att folk söker sig till religion när de är ledsna och har en livskris. Det gäller alla religioner, och Satanistkyrkan kämpar för att satanism ska ses som en religion vilkensomhelst, med i gänget och respekteras. Det är Satanistkyrkans mål. Church of Satan vill antagligen att satanism ska ses som den enda religionen, ensam, med övriga religioner åsidosatta. Vi ej. Satanistkyrkan strävar inte efter att satanism ska bli den enda ensamma sanningen utan lyftas upp till en kristen nivå och förenas med övriga kristna religioner som biblisk figur (Satan) och Jesu jämlike. Vi försöker finna vägar att göra Jesus och Satan till ett kollektiv i samma anda och samma kyrka. Kanske är de tillochmed samma figur med två olika namn. Ty den Satan vi har lärt känna är snäll och ödmjuk, asketisk och välvillig, ren som Jesus och hans likheter gör Satanistkyrkan förvirrade i sitt sökande. Allt vi hittills vet är att Jesus är Satans jämlike och att de båda förtjänar välgörenhet för sina plågor på korset. I framtiden, när Satanistkyrkan vuxit sig större, kommer vi att söka upp svenska kyrkan och frireligiösa kyrkorna för fråga om samarbete i fredens namn. Vi ska då hävda att Satan är en biblisk figur som arbetar för Gud i Helvetet, när Gud ber Satan att straffa syndare, så utför Satan den uppgiften av kärlek till Gud och hans order. Satan är en villig hjälpreda till Gud, och ska ej fördummas till något av mindre värde än så. Satanistkyrkan vill unikt som enda satanistiska förbund gå de kristna organisationerna till mötes, medan alla andra satanistiska förbund vill utlysa krig mot Jesu kyrka. Satanistkyrkan utlovar i framtiden ett försök till fred mellan kristna kyrkan och satanismen.

Satanistkyrkans syn på satanism 33

Satan är mest mobbad, näst mest är Jesus. Mes, nörd, tönt. För att han vill alla väl och vill sprida glädje, tröst, förlåtelse och välgörenhet, sprida ljus där det är mörker, och därför födas som ett ljus i den mörkaste årstiden: julafton. Jesus är mobbad, utskrattad och nedvärderad för sin överdrivna snällhet i svenska kyrkan och de frireligiösa kyrkorna. Han, som utstött, har nog ett och annat att lära Satanistkyrkan också. Satanistkyrkan har respekt för Jesus likheter med Satan.

onsdag 12 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 32

Lite kort om Satanistkyrkans kontakt med Church of Satan.
Church of Satan är det viktigaste satanistiska förbundet i världen, och det första. Det bildades redan på 60-talet och den man som ledde Church of Satan, Anton LaVey, är den enda och självutnämnda tolkaren av satanism. Hans ord är lag för varje satanist världen över. Satanistkyrkan hävdar provokativt att vi är en utbrytargrupp från LaVeys slaveri. Vi ser andra saker hos satanismen som han inte lärt ut. Satanistkyrkan säger att LaVey är inte Satan själv, utan bara en man. Därmed är han inte den enda som ska få tolka satanismen som nån slags diktator. Denna attityd har Satanistkyrkan berättat för dagens Church of Satan, denna anrika kyrka startad av LaVey. Church of Satan blev då arga och skrev tillbaka att Satanistkyrkan är inte satanister, samt att Satanistkyrkans munkar och nunnor borde ta in på mentalsjukhus. Så detta är den hittilsvarande positionen mellan Satanistkyrkan och Church of Satan.

tisdag 11 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 31

Satan söker slavar, lojala och trofasta. Satan vill ha regelbundenhet; man ska va slav varje dag och hela dan, ej bara ibland. Alla som känner till något om Satan vet detta, vet att han är lever efter parollen allt eller inget och aldrig gör något halvhjärtat. På samma sätt kräver han av den satanistiska munken att han ej är satanist halvhjärtat. Det är ett dagligt tillstånd, en ständig påminnelse om depressionen. När man mår dåligt vill man vända sig till en satanist. Bättre sällskap under sorg finns inte. Hela kyrkans församling vet vad depression är och därmed är bröder. Eftersom för att konvertera till satanism i Satanistkyrkan, det krävs att man har upplevt sjukdomen depression, så betyder det att alla munkar vet vad den sjukdomen är. Att dela samma erfarenhet skapar djupt brödraskap. Den som kan förstå depression har upplevt det själv = konvertering är omöjlig utan det. Man måste förstå känslan för att få bli munk i Satanistkyrkan. Hela ens liv färgas i grått. Det blir en vana. En del satanister lever i konstant depression hela dagen, andra växlar under dagen i olika perioder med ömsom depression, ömsom lugn, där det ständigt sker en pendling mellan att minnas sin meditation och glömma bort den. Den växlande satanisten måste påminna sig själv många gånger per dag om det depressiva tillståndet. Det finns alltså två slags satanister. De som utan ansträngning minns depressionen och de som måste anstränga sig via påminnelser och meditation om det depressiva tillståndet. Båda slags satanister är välkomna i Satanistkyrkan. Man kan misstänkas vara rädd för att falla, men har man redan varit på botten så vågar man återvända. Satans mående är katastrof och vi måste ta hand om honom. Det görs genom att delta i hans känslotillstånd för att sprida vänskap och jämlikhet, förbrödning och solidaritet. Att anstränga sig för Satans skull skapar också lycka hos Satan, att be till honom, tänka på honom, utföra religiösa ritualer till hans ära - allt sådant skapar lycka och stolthet hos Satan. En satanist bryr sig om hur Satan mår.

Satanistkyrkans syn på satanism 30

Religion är högsta möjliga moral. Det har alla världens religioner alltid varit i alla tider, så varför skulle satanismen vara annorlunda? Varför skulle den va den absolut enda religionen som lär ut omoral? Satanism är en religion bland andra. Satanistkyrkan hävdar (unikt) att satanism är en högst moralisk och etisk religion. För Satan straffar syndare i helvetet, ej umgås med dem i glatt samspråk, för om så vore, så vore det inget straff att komma till helvetet, om det var något slags jämlikt lyckosamtal med syndaren Satan, kollegor emellan. Det bevisar att Satan själv straffar syndare istället för att själv vara en syndare. Satanistkyrkan förklarar krig mot den traditionella satanism som hävdar att Satan är en syndare och att satanisten ska synda i Satans följe. Istället hävdar Satanistkyrkan att en munk/nunna ska leva moraliskt och etiskt för att göra den stränga straffande Satan till viljes. Vad är då depressionens moral? Vad är Satans eviga moral? Det är solidaritet. Depressionens moral betyder att man mår dåligt tillsammans med sina medsystrar. I en enda stor kollektiv depression. Kollektivet samlas i Satanistkyrkan och deltar med varandra i ångest. Vanliga sällskap människogrupper emellan kräver alltid ett visst mått av lycka för individen. Det krävs socialt av en deltagare att den för att få delta i gruppen ska vara glad och trevlig, skratta och delta. Men i Satanistkyrkans sociala gemenskap umgås deprimerade människor i gemensam ångest, utan lyckans prestationskrav att vara snäll, glad, artig eller trevlig. Det sällskapet är en stor befrielse för den enskilde individen. Välkommen till Satanistkyrkans gemenskap!

Satanistkyrkans syn på satanism 29

Satan är krävande, men också avlättnande. Avlättningen märks på ett milt sken, mitt i ångesten. Satan kräver total lojalitet och konstant trohet, från satanisten. Annars straffar han och blir arg. Han är kinkig och svår att ha att göra med. Satan skadar sina vänner. En satanist tål tortyr, har vant sig vid tortyr och kan stå ut med tortyr. Han är ej rädd för att falla i värre svackor än hans vanliga tillstånd. Alla andra människor förutom satanisten är livrädda för att falla, men satanisten är ej orolig för att falla bottenlöst. Endast en satanist förstår hur en annan satanist mår, om en satanist vill ha förståelse i sin depression, så måste han fråga en annan satanist. Vanliga människor tenderar att inte förstå. Man kan försöka vilja vända sig till Jesus när man mår dåligt, men Jesus är för ljus för att förstå det eviga mörkret, varpå Satan bättre hjälper. Satanistkyrkan synar och förstår människors längtan att vända sig till Jesus, för botande och tröst. Men Jesus har visat sig svika, det är Satan som håller längst när mörkret är som störst. Då finns bara en att vända sig till. Är man mitt i mörkret så måste man vända sig till mörkrets herre, endast han kan förstå. Satan vill inte ha vänner, han vill ha slavar, och han piskar dem dagligen. Han säger: det är en nyttig läxa så att ni kan förstå mig.

Satanistkyrkans syn på satanism 28

Alla sviker en, man har ingenstans att vända sig till. Försök själv: gräv ner dig riktigt djupt i en misserabel situation, och se hur dina vänner flyr undan. Den som sett detta kan bli satanist: först då. För att få bli satanist i Satanistkyrkan krävs en livskris. Man ska ha gått igenom ett moment, en situation, en period. Då man befann sig på botten, såg alla ens vänner svika, och fann Satan. När alla vill fly ens mörka situation dyker Satan upp, han är ej rädd för att konfrontera mörker, som alla andra är, och när du blivit en satanist är du ej heller rädd för det, och kan därmed hjälpa vänner i kyrkan som också går igenom mörker. Män är svaga, människan är svag och ställer aldrig upp som en broder. Satan erbjuder ej styrka som pelare utan erbjuder svalka i stormen: gör det själv. Han lämnar oss ensamma med sällskap, samtidigt, han hjälper utan att överdriva. Man får inte få det för bra, bara lite. Ty en depression måste bestå, men de värsta stormarna mildras av Satans hand. Må dåligt under lång tid, år efter år, det är satanistens sorgliga öde, som Satan har gett honom.

Satanistkyrkans syn på satanism 27

Mår du dåligt så är det Satan som styr. Satan ligger bakom samtliga människors dåliga mående. Man är ansatt av Satan då. Han har hälsat på. Han gör det för att va snäll, för att va vänskaplig, sällskaplig. Han rår ej för att depression är hans enda kommunikationsväg, hans enda möjliga sätt att kommunicera. Han vill prata med oss men depression är hans enda kommunikationsmöjlighet, han är som en slav åt sitt eget mörker. Man kan inte bli satanist förän man har haft en depression. Att få en depression är inträdesporten till satanism. Det kan ej sägas nog så ofta; man måste gått igenom en livskris eller ett depressionsanfall för att kunna konvertera till satanism i Satanistkyrkan. Att må dåligt är en bra erfarenhet och lärdom, för att förstå Satan och andra satanister. Gällandes självmord: man kan balansera på känslan, med Satans hjälp. Om man vill ta livet av sig kan Satan hjälpa en att balansera på rätt sida om gränsen, han är balansgångens mästare. Han hjälper dig att byta väg. Man ska må dåligt men med måtta, den bottenlösa sorgen är enbart till för finare tillfällen, speciellare ögonblick, när det är extra högtidligt och "festligt". Dessa dalar verkar ej längre än du står ut med dem, för Satan tar sedan bort dem när du inte klarar längre.

söndag 9 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 26

Att stå emot en vän/älskade. Satan lär dig saker när du är förvirrad, vet ej vad du ska göra med ditt liv, då stiger Satan in och visar vägen vad du ska göra för aktioner i livet. Satan säger åt dig att du måste vara ensam, och lära dig stå ut med ensamheten. Stå emot lockelser och sociala relationer. En satanist kan ständigt vända sig till Satan för livsråd. När man är förvirrad och ej vet vilken väg man ska gå i livet, så visar Satan en den rätta vägen, det vet vi via vittnesmål. Han visar oss ledtrådar om vi bara lyssnar. Man står i livet villrådig och utan aning, då kan man be Satan att visa en hur man ska göra. I det tysta så lugnt dyker då ledtrådar upp som visar en på råd. Alla äkta satanister kan använda sig av Satan på så sätt. När man har lidit tillräckligt länge kommer Satan att hjälpa den villrådige. Ty han är god innerst inne och hjälper alltid en satanist i nöd. Detta lär man sig ganska snabbt om Satan, om man känner honom, som vän, i nöden och lidandet, så vet man att man kan få symtomlättnader av Satan, underlättande depressionen. Om man lyssnar tillräckligt noga, så kan man höra Satan. Stäng in dig i din allra tomaste stund: behöver du Satan? Känner du i ensamheten behov av Satan som din tröst, din styrka, ditt stöd, din stöttepelare i livet? Om svaret är ja, så är du härmed satanist.

lördag 8 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 25

Har man mått dåligt länge börjar man vänja sig vid Satan. Ju längre tid man har mått dåligt, desto mer satanist är man. Man vänjer sig, det är en livsstil att må dåligt. När man har sett allt och inte imponerats. När man frivilligt väljer bort lycka till förmån för depression, då har man konverterat. Man har fått ett val om lycka, t ex i form av valet av en flickvän/pojkvän, men valt bort det valet i Satans namn. Om man ser positiva saker omkring sig då vill man inte veta av dem. Satan ger aldrig komplimanger, det är otacksamt att vara satanist. Satan hatar människan och vill straffa oss alla. Satan hjälper en inte när man mår dåligt. Man tvingas uthärda långtdragna plågor, men finner mitt i plågan ett sätt att stå ut. Det är Satan, det är Satans närvaro. Att befinna sig mitt i plågans evighetsstund men finna frid mitt däri. Att hålla på att bli galen och explodera men sen finna Satan mitt i ångesten och därmed stå ut, lugnas, mildras i sin galenskap och finna frid. Det är det balsam som Satan står för. Han hjälper oss att stå ut. Detta vet Satanistkyrkan via vittnesuppgifter. När den klassiska satanismen anser att Satan är att rida på galenskap så hävdar Satanistkyrkan att Satan lugnar och mildrar den naturliga galenskapen man känner i ångestens vildaste minut. Den klassiska skolan anser att Satan eldar på ångesten så att man blir som en eld, men Satanistkyrkans vittnesmål hävdar - i sin kontakt med Satan - att han finner vägar som gör det lättare för oss att stå ut.

Satanistkyrkans syn på satanism 24

Satan är mobbad, han är ledsen. Över hela världen förtalas han och mobbas. En satanists plikt är att försvara Satan och göra honom lycklig: att älska Satan. Satan ser ständigt elände framför ögonen. Det är jobbigt att va Satan. Vad kan vi föreställa oss om Satans bekymmer. Satan är alltid ledsen, även när han är glad. Det är glädje med gråten i halsen. Och vi måste solidarisera oss med hans sorg. Han tvingas umgås med alla syndare, det är ett farligt liv, han kan råka illa ut. Satan tycker om när folk mår dåligt, då blir han glad och nöjd. Satan tycker att människan ska må dåligt och va deprimerad: han ser det som en nyttig läxa, då lär man sig saker. Han tycker att man ska må dåligt för att försöka lära oss solidaritet med de som mår dåligt på jorden, samt lära oss ödmjukhet inför herren (Satan). Satan är så utmobbad, men han är också värd nånting, och varje satanists plikt är att försvara Satans rykte. Det är en sorglig historia. Ingen varelse är så hatad som Djävulen på jorden.

Satanistkyrkans syn på satanism 23

Jesus.
Otippat och överraskande har Satanistkyrkan Jesus som en av sina främsta förebilder. Vad kan Jesus ge oss som inte Satan kan ge? Vi i kyrkan upplever att Jesus och Satan är ganska lika varandra. De är ej så olika som folk kan tro. Båda är de asketer. Om du läser denna hemsidas texter så finner du nog att de låter nästan som Jesus. Beskrivning av Jesus psykologi. Jesus är en stor inspiration för Satanistkyrkan, som ser med respekt på de traditionella kristna organisationerna. Vi försöker efterlikna dem med traditionell ram, ej vara provokativa och nybildande, som annars satanistiska organisationer kan råka ut för. Vi försöker bli en respekterad och vanlig organisation i Sverige, som passar in i den svenska floran utan att skära sig med de andra religiösa förbunden. Satanistkyrkan kämpar med att tagas på allvar. Vi ska respekteras som vilket annat religiöst förbund i Sverige som helst. Vi är seriösa, allvarliga och kristna. Satan är en av de allra kristnaste figurerna som finns, näst efter Gud och Jesus, så är Satan den vanligast förekommande kristna figuren inom kristendomen. Vi gillar Jesus för att han påminner om Satan, och vi gillar Satan för att han påminner om Jesus. Vi söker efter en slags personlighet som påminner både om Jesus och Satan, och sökandet efter den personligheten leder oss både till satanism och protestantism. Personligheten vi söker är en asketisk och ren munk. Som tröstar de sorgsna och läker jordens alla plågor. Denna beskrivning kan stämma in på både Satan och Jesus, de har många likheter, som t ex deras respektive asketism, deras tröst, deras välgörenhet osv. Deras känsla för de fattiga. Deras vilja att trösta plågor. Deras syn på enkelhet och ursprunglighet. Satanistkyrkan förespråkar en nästan protestantisk ursprunglighet där Satan står för det rena och enkla, det tomma och avskalade.

Satanistkyrkans syn på satanism 22

Satanistkyrkan har alltså en annan syn på Satan/satanism än LaVey från Church of Satan. Vi påstår att depression och ej synd är satanisternas huvudsakliga uppgift. LaVey har alltsomoftast patent på satanism och vi frigör oss från honom genom att utropa vår egen ism under det satanistiska trädet. Vår skola säger att njutning och synder ej är välkomna i Satanistkyrkan. Vi säger att depression och sorg är satanistens livsstil och söker i våra hjärtan och våra medvetanden för att finna den ultimata depressionen. Men vi finner hela tiden i vårt filosofiska sökande likheter med LaVeys lära, och måste därmed påstå att han har rätt om Satan i de flesta fallen. Vi ska ses vara en pålitlig och klassisk satanistisk organisation utan konstigheter, men med extra tonvikt på sorgen som huvudämne, huvudtema, livsnödvändigt för andningen. Det går ej att leva ett satanistiskt liv utan daglig sorg.

fredag 7 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 21

Position:
Satanistkyrkan är just nu Sveriges enda satanistiska organisation. För några år sedan fanns "Svenska satanistkyrkan", en helt annan organisation som ej har något med nya Satanistkyrkan att göra (trots namnlikheten). Men Svenska satanistkyrkan har lagt ner sin verksamhet av dunkla skäl. Satanistkyrkan har lite kontakt med gamla Svenska satanistkyrkans huvudsakliga medlem och kan i framtiden utlova/förutspå sammarbete mellan det eventuellt nyuppstartade Svenska satanistkyrkan och Satanistkyrkan. Satanistkyrkan har även lite kontakt med Church of Satan i USA, alla satanisters hemvagga på jorden, originalorganisationen, men dessa har förklarat krig mot Satanistkyrkan pågrund av vår provokativa nytolkning av satanismen. För en svensk satanist finns i nuläget ingen mer organisation än Satanistkyrkan att välja på, eftersom den gamla kyrkan har lagt ner sin verksamhet. Välkommen till Satanistkyrkan. Det går nog bra att som svensk bli medlem i amerikanska Church of Satan om man är intresserad av LaVeys tolkning av satanismen. Annars rekommenderas Satanistkyrkan som portal för svenska satanister.

Satanistkyrkans syn på satanism 20

Människor är elaka. Det är grundfilosofin och är någon elak mot dig så ska du hämnas, det lär Satan. I Satanistkyrkan kan vi kollektivt hjälpa varandra att hämnas på våra plågoandar. Satan lär att hämnd alltid är rätt. Det finns många svin på jorden, många skitstövlar, dessa tar Satanistkyrkan avstånd från och väljer enbart mänsklighetens bästa exemplar till sin kyrka. Satan grundar sin människosyn på att människan är syndare, och därför är han så hatisk mot människan. Vi försöker föregå med gott exempel, gå emot vår natur, och visa Satan att vi är goda. För att han ska gilla oss. Eftersom det är emot vår mänskliga natur så blir diciplinen i Satanistkyrkan ganska jobbig och svår, hård och ansträngande. Därav det rykte Satanistkyrkan antagligen har om sig att vara svår med diciplinen, för att vara god är svårt och knappast lyckotillfredsställande. Det är en dyster värld vi lever i, kamratskap och broderskap splittras och tunnas ut till förmån för själviskhet och kapitalism i Babylon. En satanists plikt är att känna broderskap till Satan, att stötta honom och stå på hans sida. Många människor är elaka, svikare, syndare, fähundar, ynkryggar. Dessa syndare föraktas av Satan och av Satanistkyrkan därav. En invald medlem i Satanistkyrkan tillhör eliten. Både den moraliska eliten och den intellektuella eliten, för att va satanist innebär att man gjort ett smart val, tänkt steget längre än gemene människan. Och moralen, den sitter högt. Den traditionella satanismen påstår att en satanist är syndare, men Satanistkyrkan hävdar att man som satanist lever i dygd och moral.

Satanistkyrkans syn på satanism 19

Satan säger alltid påminnande att vi måste va ledsna. Det påminner vi i Satanistkyrkan ständigt våra medlemmar. Lyckomani kan så lätt uppstå hos den gemene människan, i perioder och sekunder. Vi tyglar oss för att undvika att tappa kontrollen (mani) och begå - under rus - misstag och omoral. Vi är nyktra. När Satan möter folk som mår dåligt då blir han glad och lycklig och älskvärd och snäll. Hans hjärta ömmar. Och vi har kännt hans kärlek, känslan i luften. Satanistkyrkan är menat att va en tröst för folk som mår dåligt. Satan befriar och gör en glad när man är ledsen. Han fyller en med sin värme och hetta, sitt mörker och sitt djup. Satan hävdar att han är din enda vän. Han trivs i de intima, personliga stunderna då ni är ensamma bara du och han. I stora sällskap flyr han undan: han är så hemlighetsfull. Satan beskyddar de fattiga. Man ska leva i fattigdom i solidaritet med de fattiga. Liksom i alla religioner ska munken leva i karg tomhet, äga noll tillhörigheter och vara en asket. Satan representerar de fattiga på planeten. Satan gillar de fattiga, Satan gillar elände. Satan tycker om sjukdomar och handikapp, dem solidariserar han med. Han tar hand om människor när de mår dålig, och sprider värme i de kallaste sällskap med sin närvaro. Satan är snäll innerst inne, om man väl lär känna honom.

onsdag 5 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 18

Kupolen.
Satanistkyrkan har unikt protestantismen som en av sina viktigaste förebilder. Vi inspireras av Jesus avskalade dröm. Även katolicismens stränga kloster inspirerar. Att bli satanist ska inte va så främmande för den gemene svensken som man kan tro, för vi har redan protestantismen med oss. Vi förstår till viss del den heliga känslan man kan få i en kyrka, den dysterhet och tomhet som där huserar. Men när man söker sig till tomhet bort från mänsklighetens prakt och neon, så finner man som satanist ej tomhet som svar (som protestantismen/kristendomen erbjuder) utan fyllnad och värme, en känsla som är unikt för satanismen. Det är känslan av Satans närvaro. När man känner sig som mest tom och ensam, kan man fyllas av en fyllnadskänsla som är Satans närvaro. Man upphör att vara ensam, om han hälsar på med sin närvaro. Denna känsla kan inte Gud och Jesus producera, där möts man bara av tomhet som svar. Gå in i en kyrka och försök be till gud och du finner enbart ensamheten som svarsmur. Men be till Satan och du finner fyllnad och värme som svar, han möter den sörjande med omsorg. Är han en biblisk figur så är han ju per automatik en kristen religion. Men där gud och jesus lämnar en ensam och övergiven hittar Satan hem. Han finns. Han känns. Det är en känsla. Gud finns inte, han lämnar en tom. Men Satan, han fyller en med sin deltagande närvaro, med sin djupa värme. Satan finns.

Satanistkyrkans syn på satanism 17

I Satanistkyrkan befolkar alltså munkar och nunnor. Vad är då en munk? En munk är likamed asket, asketism. En asket lever i tomhet och enkelhet, avhållsamhet och avskildhet, avskalat och rent. Minimalistiskt. Han äger få ägodelar och bedriver få sysslor. Han lever under sträng diciplin. Alla munkar lever i fattigdom och antimaterialism, i alla religioner. Vi hävdar att satanism är en religion bland många, ej att förringa som mindre "kristen" än övriga religioner, ej hedningsreligion utan en äkta mäktig religion bland andra som kräver samma respekt. Satanistkyrkan hävdar provokativt och unikt att satanismen är en kristen religion, ingående i det kristna spektrat med protestantismen, katolicismen, judendomen och ortodoxismen. Till den listan ska alltså också tillfogas satanism, en kristen ideologi. Ty Satan är en biblisk figur. Satan är en kristen figur och Helvetet förekommer i all kristendom. Satan är Jesus och Guds jämlike. Och kräver samma respekt. Den traditionella satanismen hävdar sig vara den enda religionen som finns medan kristendomen ej existerar. Den traditionella satanismen hävdar sig vara protestantismens antites. Men Satanistkyrkan hämtar inspiration från protestantismen. Satanistkyrkan hävdar unikt att satanismen är protestantismens like och tvilling, jämlik med protestantismens storhet. Protestantismen inspirerar Satanistkyrkan. All annan satanism tar avstånd från Jesus men Satanistkyrkan finner inspiration i Jesu lidande, Jesu pånyttfödelse. Även Satan har lidit på korset och fötts ny och ren i mörker och kval.

Satanistkyrkans syn på satanism 16

Det vita himlavalvet.
Man tror att det är svårt att va satanist. Det är många regler man måste lära sig, ritualer, förståelser och biblar att läsa. Men Satanistkyrkan lär att det är lätt att va satanist. Ty Satan är enkel. Det är en av de lättaste religionerna i världen, kanske den lättaste, att komma in i. Iallafall Satanistkyrkans version av satanismen. Allt du behöver kunna, nyckeln, är lärdomen om vad depression är och hur den känns. Depression är en sjukdom med många symtom. Trötthet, initiativlöshet, sorgsenhet, tomhetskänsla, hundratals symtom, vars kunskap är vida spritt. Tomheten i depressionen är en förutsättning för religiöst utforskande. En satanist i Satanistkyrkans regi är minimalist om allt i livet. Idealinredningen är en madrass på golvet, kala väggar och golv, inga möbler och tomt i kylskåpet. Sökandet efter tomhet är religiöst, man kommer närmare gud då, och söker upp gudarna i tomhet. Tomhet har använts i alla religioner för att komma närmare gud. Så varför skulle satanismen vara annorlunda? Den traditionella satanismen har ingen särskild åsikt om tomhet, men Satanistkyrkan hävdar protestantismens tomhet, en likhet med övriga religioner där ett enkelt kloster eller kyrkans kala inredning och tomma svala atmosfär, är utmärkt för satanistiskt utövande som inspiration. Detta hävdar Satanistkyrkan något provokativt. Satanistkyrkan inspireras av Jesu nakenhet och svalka, Jesu enkelhet och renhet. En munk i Satanistkyrkan skalar av sitt liv till minimalism , för att med syfte nå Satan. Satan gillar de utblottade för att utblottning och fattigdom är depression och sorg. Man blir inte lycklig av att ingenting äga. Men det är väsentligt för att vara en munk. I Satanistkyrkan kallas medlemmen ej för satanist utan för munk/nunna, vilket är unikt för Satanistkyrkan som satanistiskt samfund. Vi är troligen det enda satanistiska samfund i världen som döper våra medlemmar till det. I alla andra satanistiska förbund kallas medlemmen endast för satanist, eller i bästa fall präst. I Satanistkyrkan kallar vi med bestämdhet oss för, stolt, munkar och nunnor. Men för en sådan krävs vissa regler och diciplin, varav asketismen/minimalismen är i centrum. Man ska vända sig till Satan i all enkelhet, han gillar det enkla. Satan är asketisk likt tomhetens depression.

Satanistkyrkans syn på satanism 15

Satanisterna lär att det är naturligt att må dåligt. Det är en del av livet. Det är bara att acceptera. Att va deprimerad hör livet till. Det är en outhärdlig livsstil man vänjer sig vid. Lite skit då och då är bara naturligt. I dethär samhället förekommer jakt på lyckan. Alla bekymmer ska flys. Och för den deprimerade är målet alltid att bli lycklig. Men stanna i stunden och finn Satan. Ingen vågar stanna i stunden och känna depressionen. Men man kan som deprimerad tygla sin depression under diciplinens inlärning till att nå ett stadium av befrielse och lugn, tomhet och tysthet, när ångesten slutat skrika och tryggheten tar vid. Vad är då detta för tillstånd? Det är när Satan kommer till en, när Satan hälsar på. Då förbyts den oroande ångesten till lugn och svalka. Man står ut med smärtan som inte längre blir outhärdlig. Alla som känner Satan har känt den känslan. Han vill inte låta en explodera av ångest, han vill bara lugna och förmildra smärtan. Satan är tidvis snäll och alla som känner Satan (satanisterna) vet att han mildrar ångest och botar depression. Om man kapitulerar inför Satans makt så skänker han en belöning och guld. Att ha honom på sin sida är guld värt. Men man vinner inte hans trohet lätt, han är nogräknad. Men om man väl lyckats fånga hans vänskap, så mildrar han ens sorger med balsam och tvål.

Satanistkyrkans syn på satanism 14

Målet för varje satanist är att Satan ska bli lycklig. Vi vet att han mår dåligt och sprider sitt humör över världen. Om vi solidariserar med honom och delar hans sorg, så blir han lycklig. Satan är elak mot oss alla. Han är pessimist så det är svårt för honom att va snäll, han kan inte rå för det för han tänker så negativa tankar. Satan är elak för att han mår dåligt, han mår inte så bra. Satan har massor av problem i sitt liv och mår dåligt och är sjuk. Han är en magnet som samlar på sig problem av olika slag, negativa atmosfärer. Han känner sig ensam med att hata, det är otacksamt och han får ingen hjälp med det. Han straffar syndare i Helvetet och får inget stöd från oss andra. Satan gillar folk som är sjuka och mår dåligt, för att han mår så. Satan är fysiskt och psykiskt sjuk. Han känner sig ensam och vi måste dela hans hat, så han inte känner sig ensam. Vem är Satan? Han straffar syndare i helvetet. Det är inte lätt att va Satan. Det är ett hårt arbete: han mår dåligt. Satan är djup. Satan är ledsen. Satan är elak, han är en psykopat. Han är hård med sina lärdommar och prövningar som man måste gå igenom. Satan är en allfader, han tar hand om oss alla. Han tar ansvar för mörkret och vågar blicka in i det mörka utan att vända om. Liksom varje satanist också vågar blicka rakt in i mörkret, med Satan som ledsagare, och vågar se det som ingen ser, som alla vill fly, det som alla vill blunda för: problemen, depressionen. Alla i samhället vill se lycka av alla de slag; ingen vill se Satan. I Satanistkyrkan tar vi oss tid att se Satan som han är, trots att depressionen vill vända sig bort och ej se det sorgliga eller ondskefulla. När man är lycklig blir man lätt lat och vägrar se det svåra. Satanistkyrkan ser det Satan ser. Vi lånar hans ögon i vår meditation.

tisdag 4 januari 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 13

Om konverteringen.
En satanist måste va skötsam. Drillad av hatets gud: Satan. Satan visar oss hat för att vi ska gå igenom en prövning: resa igenom hatets eld. Han hatar oss ibörjan och ger oss olycka och elände. Det är inträdesriten. Sedan är man en satanist. Att bli satanist kräver alltså en inträdesrit i form av personligt nederlag och elände. Först när man kört in i en personlig livskris, kan man bli satanist. Man förstår då att Satan skapade den livskrisen, att djävulen är den elaka bakom händelsen/händelserna, att Satan är den ondskefulla som har iscensatt hela ens eländeshistoria, ödets trådar dragits i. Han gjorde ej detta för att va elak, utan för att locka en att bli satanist. Efter en sådan livskris blir man satanist, så alla som det går dåligt för, är ansatta av Satan. Alla som lever i missär, fattigdom och lidande är prövade av Satan. För att komma ur livskrisen krävs konvertering till satanism. Djävulen flyger in i ens själ och stannar där torterande tills man blir galen av olycka, och lämnar en först när man i sin missär erkänt Satan som sin härskare. Då får man äntligen frid i sina plågor och erbjuds svalka. Senare i livet kommer han troget påhälsande att testa satanisten ytterligare genom åren, genom uppstaplande problem och erbjuda svalka när varje problem löses av Satan mot trohet som betalning.

Satanistkyrkans syn på satanism 12

En äkta satanist är konstant deprimerad. Men ibland händer det att man i livet har ljusare och mörkare stunder. Under en ljus stund, vad Satanistkyrkan skulle kalla för en olyckshändelse, gäller det att minnas den mörka stunden, och ej flyta iväg från Satan. Satan blir arg om man glömmer bort honom, han blir rentav rasande. Han kräver konstant trohet. Annars kan han hämnas så att dåliga händelser sker mot en. Man ska va rädd för Satan, ty han kan straffa. Det gäller att hålla sig väl med Satan. Han kräver djup diciplin av Satanistkyrkans medlemmar. Ett skratt för mycket, ett litet leende... det är förbjudet. Och vad får vi ut av att vara konstant sorgsna och allvarliga? Jo en enda belöning: Satans trohet. Satans stöd genom livet och troheten Satan ger. Satan är en mycket svartsjuk och envis djävul. Han är konstant trogen och kräver trohet tillbaka. Han är evigheten och kräver evighet i gengäld. Ett skratt berikar inte ditt liv, ett skratt är meningslöst och är snart glömt. Ett skratt är livsfarligt. Det skickar dig till de fördömda. De förtappade. Ett skratt är den ultimata ondskan.

Satanistkyrkans syn på satanism 11

Satan är ens vän om man känner sig ensam. En satanist underkastar sig Satans stränga diciplin och blir Satans slav. Är man deprimerad så vill man till Helvetet när man dör. Målet är att komma till helvetet, Satans hem, där man får solidarisera sig med Satan och umgås med honom. Innan den dagen, under jordelivet, ska man förbereda sig inför sin resa, genom att umgås så mycket det går med Satan genom sökande och dimmridå-närhet, att sträcka sig efter Satan och försöka fånga hans glimt. Man kan prata med Satan när man är ledsen. Satan vill man vända sig till när man är i problem, vänd dig till Satan när du är rädd. Ingen annan gud duger att vända sig till när man känner de känslorna. När man känner ett obeskrivligt mörker kan man inte vända sig till Jesus eller Gud. Enbart Satan duger då, man känner mörker och vill utträda mörkret genom att vända sig till han som styr mörkret. Vänd er till Satan när ni har problem, han kommer alltid upp med en lösning. Klagar man till Satan så kan han förändra ens liv. Satan är osjälvisk. Satan är snäll mot de fattiga och elak mot de rika. Glada människor tycker Satan inte att det är kul att umgås med. Satan vill att man ska må dåligt. Satan tycker att man ska gå igenom en plågsam erfarenhet innan man kan bli satanist. Satan tycker att man ska ta sig igenom hårda prövningar och smärtsamma erfarenheter. Man ska må dåligt och inte ha så höga förväntningar på livet. Satan mår dåligt och vill smitta av sig på människorna. Detta är Satans mål. Att sprida sin egen sorg till människobarnen. Man ska inte skaffa sig behov man inte har. En äkta satanist gör sig av med onödiga behov, och lever i fattigdom, som Satan. Varför lever Satan i fattigdom? För att det är den ultimata sorgen, och Satan försöker meditera sig till det sorgligaste stadiet, och där krävs det därför fattigdom som rekvisita.

Satanistkyrkans syn på satanism 10

En satanist är alltid ensam. Kärlek är ihåligt, den enda äkta känslan är hat. För den deprimerade betyder depressionen allt och står i centrum. Man blir självcentrerad och självisk och slutar bry sig om lyckan för sina medmänniskor. En satanist har tappat tilltro till kärleken. En satanist lever ensam utan kärlekspartner och vänder hela mänskligheten ryggen. En satanist blir aldrig imponerad eller förvånad. Om man är glad går man alltid över den moraliska gränsen, det är därför bättre att hålla sig i ett stadium av konstant depression, för att undvika övertramp. Lycka påminner om mani. När man är manisk har man tappat kontrollen och begår omoral. Den enda gång man kan begå omoral är när man är lycklig, all annan omoral och brott, utförda under sorg eller ilska, är moraliskt korrekta (där har LaVey rätt). Handlingar utförda under ilska/sorg är högsta möjliga klarhet. En satanist strävar efter att vara så nykter som möjligt. Sorg (depression) är det mest klartänkta av tankestadium. Då ser man allting tomt och ihåligt, klart och enkelt. Avskalad står jorden, naken är människan. Det är att nå det religiösa stadium som kallas munk- och nunneskap.

Satanistkyrkans syn på satanism 9

Satanistkyrkan är en nystartad förening för satanistiskt utövande. Vi har hemsidesadressen http://satanistkyrkan.blogspot.com. Välkommen att bli munk eller nunna i Satanistkyrkan. Du kan maila oss på satanistkyrkan@yahoo.se. Satanistkyrkan står i förbindelse med Satan och förespråkar ett asketiskt leverne i lidande. Vi vänder oss mot LaVeys syn på satanism som ett forum för njutning, istället anser vi att äkta satanism är en religion för lidande och undersökande av lidandets beståndsdelar. Vi är en ism av satanism, en inriktning inom spektrat satanism, som tar fasta på negativismen i Satans lära. Depressionssatanism är en ism av satanism som är lite annorlunda än den vedertagna satanismen. Vi anser att det är den rätta vägen att gå.

Satanistkyrkans syn på satanism 8

Läran om Satanistkyrkan är läran om depression: Satanistkyrkans ideologi är depression. Nöjen är en outhärdlig plåga. Döda massorna, mörda befolkningen. En satanist bryr sig inte om nån annan än sig själv. Han struntar i om befolkningen lider och dör, han ser att de lider och vill avsluta deras lidande genom ett stort kollektivt självmord. Hata hela världen! Det gör Satan. Satan föraktar människorna och vill att de ska lida. Vi underkastar oss hans vilja utan att njuta av plågan. Det är hårt att vara satanist i Satanistkyrkan: man får inget tack och ingen belöning. Liksom Satan ej får nåt tack eller nån belöning. Man skapar sig en negativ syn på mänskligheten där man föraktar sin nästa. Alla människor är tråkiga och livet är hopplöst. Det bästa vore om planeten utrotades och med det i åtanke spelar det ingen roll vad man gör, man är ett löv för vinden. Man har inget att förlora och inget att vinna. Därmed är man en munk.

Satanistkyrkans syn på satanism 7

Vad har man kvar när man har ingenting och ingen? Satan. Jag har ingenting, inga intressen, inga åsikter, inga kompisar. Då finner man kontakt med Satan. Upptäcker nån i skuggorna. Det är Satan. När man befinner sig i nöd duger ingen annan än Satan. Alla sviker en när man mår som sämst. Då känner man sig tom och ensam. Då, mitt i tomheten, träder sakta någon fram ur skuggorna. Det är Satan. Man finner Satan och blir satanist. Man konverterar sedan den dagen. Man får aldrig glömma bort när man mådde som sämst, meditera sig tillbaks till det ögonblicket. Det var då Satan trädde fram. Jag har till fullo förstått min offerposition, min längtan efter Satan, min fader. Jag har till fullo insett mitt behov av dig, min vandring har nått sitt sista steg. Jag har identifierat att jag ej klarar mig själv och ensam, att jag är Satans barn, och mitt behov av min fader har nu vaknat. Det kommer en tid då behovet tar vid, då sorgen sänkt mig till passiv död, då fylls jag av behovet till Satan, till avgudadyrkan, folkhjälten, när jag är på botten, då utropar han: hämnd. När de har förstört mitt liv, då hör jag Satans kliv.