Jesus
Jesus, jag älskar dig. Som kristen satanist ska jag aldrig glömma kristendomens främsta ikon, symbol. Lisa, frid, sömn… till alla värkande, alla ångestladdade – få frid, av Jesu hand, i gränd, på härbärge. Till kyrkan, till julen, till välgörenheten, av den helige son… helighet och härlighet till honom, Jesus. Lys upp i decembermörkret, lys i arma ensamma hjärtan, vars existens han ser, hans ögon söker, sorgsna, martyrer och lamm, begråter dem, i sina änglalika ögon. Han samlar de ensamma, de små, de svaga, de fattiga, de hemlösa. De kristnas folk; välgörare eller martyrer. Jesu folk, präster… Och vi satanister bestå små och svaga i enighet med hans vilja om människan; att vi är lamm, ej kan köpas av ateismen. Se mig, jag lilla lamm, se min plåga, min sorg, jag går till kyrkan vari du bor, där jag känner mig upphöjd, förfinad, trots att jag är fattig och smutsig… Jesus älskar alla fattiga. Alla offer, som ej skadar andra utan skadas; kristen etik och kristen välgörenhet, och Jesu exemplarisk, som frid-och-fred-givande person, som giver badd på sår och tork till tår. Han kommer till de sorgsna, med frid och vila. Sov… meditera… tröstas. Vid Jesus; må de fattiga få en lysande stjärna, i stall, i härbärge. Jesus, giv oss lisa och tröst, vård… Kyrkans valv, prästens ord, ekande. Protestantismen skapar Sverige, med sin Jesusgestalt och sin fattig-välgörenhet, Sveriges unika fattigsyn, skapad av vår starka Jesustro, vi lär att man ska ta hand om de svaga – Jesus blida ögon, älskar med stor famn, de fattiga. Jesus – vi älskar dig, dyrkar dig… amen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar