För Satan kan jag göra vadsomhelst, dö, döda, leva… Han försätter dig i förtvivlat slaveri där du bara har att välja på att göra, och vilja göra, allt för honom, han styr hela ditt liv och du gör inget livsval utan att rådfråga hans beslut. Han styr ditt liv. Som slaviserad munk böjer vi oss frivilligt under det vi vet andra får ofrivilligt: hans öde. Han älskar att styra människa och gud, som slavar under odödlig kärlek, kärlek till honom, den vi uppoffrar oss för, den store… Satan dock, om verka okuvlig, är det av känslostyrka och ej av mur, sten; hans känsla, svajig hos andra, är hos honom så stark känsla att den blir evig. Han är känslostyrd, om än evig, tänk då på hur sårbar han är: får nervösa sammanbrott, panikattacker av nervösitet, om allt ej går som minitiöst planerat. Hjälp honom, att må bättre! Han måste styra och kontrollera allt… blir det slarv och spontanitet blir han nervös… trösta honom, genom att påvisa din trohet, en fast punkt i hans eldsliga liv; du lovar evig trohet, evigt hjärta, mur, sten. Se upp, Satan är känslig, lätt blir ledsen, blandannat över människan, satanisten som ej är tillräckligt satanistisk, sårbar = var artig, trevlig, när du möter honom; försök att ej göra honom ledsen, genom att villkorslöst älska honom, han ser i din själ om du ljuger – därför, älska rent, och fullt. Skapat av meditation rensar du ut fula tankar, elakhet… Inget får störa din avgudadyrkan av djävulen, inget groll och agg mot honom, för det snappar han känsligt upp. Bete dig artigt och snällt, var vänlig, det lilla ordet betyder så mycket… för en arm arbetare i Helvetet. Fullt slaveri… full avgudan… rena ditt sinne med meditation vid hans konturer, vid hans svarta kropp – och se inget annat för ögonen, dagligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar