Satanistkyrkans syn på satanism 303

Vad är kristendom? Rättvisa – tradition – konservativism. Att det är som det varit i alla tider innan den snabba förändringens 1900-tal, då ateismen kom, då medelklassen styr istället för överklassen. Gud ger och han tar, är rättvis, straffar och belönar, med Satans hjälp. Gud är den gudomliga moraliska rättvisan, och han kommer belöna och straffa dig efter förtjänst, kristen etik är = sanningen. Jesus förenklar allt: vit yta. Men Jesus vinklade profet är kanske inte alltid sanning, likaväl kan Satans vinklade budskap om pessimism så va. Jesus gråter för människan. Satan söker nå mänskan i ensamhet, på djupet, samtala. Han kommer osynlig och besöker ens själ… för privat samtal om gotik och lik. Likt Jesus väckte ateister kommer på 2000-talet Satan så göra, han kommer sändas som kristendomens profet som är av mörka slaget – kommer utropa Domedagen. I samklang med Guds humör justnu; misantropin. Satan kommer att födas på jorden (enligt Uppenbarelsebokens gravida kvinnobild) likt Jesus, och straffa syndare under sin levnad och predika religionens budskap, öppna våra skrynklen och vrår från smuts och svett och djupa tankar klargjort tänkta, väcka ateister, predika en mörk religion – satanismen – tagandes över världen för att färga av sig på den mer dämpade människan, som ska luska i sin själ efter tankens djup, utforska, experimentera, hitta, uppfinna – sån är Satan. Under Satans tidsålder kommer alla sanningar och hemligheter i dager. Många kommer att grubbla och fundera, och lösa världsgåtorna. Gud måste regelbundet sända en profet, och vi och fler med oss känner Satans närvaro som enligt honom; ökandes. Men Babylons (USAs) regering har satt sekretess och censur på att tala om Uppenbarelseboken – Satanistkyrkans hemsida kan bli nedstängd, så vi försöker att tala ej om Satans evangelium, med den gravida mor. Likt Jesu föddes, ska också Satan födas. Jesus och Satan är jämlika – under Gud. De är varsin extremist av Guds egna karaktär. Gud själv är en klassiskt maskulin man, en Tor, en viking, en soldat, en vilde, en krigare, en kung. Gud är sträng och konservativ. Gud gillar våld och krig, att slåss och att jaga. Gud är en urman, gammeldags, som fornom Sverige, vikingatiden, en grekisk gud, en hamrande asagud. Gud är muskulös och stark och storväxt. Förvrängd av Jesus till att va en gammal blek tunn farbror i skägg, klen och snäll och viljelös; detta är en myt. Gud är tuffare än så, men med rättvisepatos: en ”Robin Hood”, en riddare, medeltidsaktig, ej modern, ej liberaliserad, en sårbart utdöende förebild. Han är en folkets kung, folklig adel, ledare, landsfader. Vi tror på Jesus. Gud skapade Jesus för att han älskade människan (var sentimental). Gud skapade djävulen för att hämnas människans synd, därmed är Satan Guds medhjälpare, och står ej i fiendekontrakt till Gud/Jesus. Trots att Jesus är personlighetsolik Satan, så medhjälper belönaren och straffaren varandra (Jesus torkar tårar från martyrer och bäddar ner dem i institutionsbädd – sov!) kompletterande, enligt Guds enhet, evighet, helighet, två blir ett, martyrer får lisa, syndare straff. Om man kan tro på en dimensionell Gud som både ger och tar, straffar och belönar, hjälper och stjälper – så tror vi. Gud är en riddare och viking och jätte, han är det goda som slåss mot det onda, den vita riddaren som slåss för rättvisa, alltid rättvisa.

Satanistkyrkans syn på satanism 302

Satan predikar kristendomens budskap, till Satanistkyrkan, till och med om Jesus, den tåratorkande. Satan kommer öka som profet i framtiden, och han kommer att väcka ateister, och skapa en mörkare tid, där Gudatron blir till plåga: att underkasta sig Guds piska, lär Satan: Gud plågar martyrer, för att dessa ska till himlen sen. Gud föredrar katolicismen framför den Jesuförebildsliga protestantismen, nuförtiden. Gud och Satan hävdas vara likadana, likt protestantismen istället hävdar Jesus och Gud vara likadana till personligheten. Vi gör anspråk på att tolka Guds personlighet. Gud måste regelbundet sända profeter till jorden emot ateism, och nu är det på tiden att Satan verkligen växer som profet, och att Satanistkyrkan växer, att Kristdemokraterna växer, att satanismen ökar. Gud måste sända profeten Satan (profeten Jesus är redan avverkad) som därmed blir jämlik Jesus i beryktning – i framtiden.

Satanistkyrkans syn på satanism 301

Satanistkyrkan hävdar:
1. Gud och Satan är kamrater
2. Gud och Satan är arbetskollegor
3. Gud har skapat Satan till sin avbild
4. Gud har skapat Helvetet för att Gud hatar
5. Gud och Satan är liknande i personlighetsdrag varandra
6. Gud ber ibland Satan om hjälp med att straffa och hämnas – i Helvetet
7. Gud mår tidvis dåligt
8. Gud mår då bättre om Satan straffar ateister och syndare och själviska
9. Gud när ett hat, inbyggt i Guds karaktäristik, som matschar med Satan, Gud kräver hämnd – liksom Satan
10. Gud skickar djävularna på det Gudagivna uppdraget: att hämnas i Helvetet
11. Då mår Gud bättre, om syndare får sitt rättmätiga straff, och att Gud mår bra är varje satanists mål (vi är terapeutiska)

Satanistkyrkans syn på satanism 300

Satan är en kristen gestalt och därmed satanism ej står i kontrast till protestantismen som feltolkningen säger. Satan är tillvänd kristendomen, men med väsensskild personlighet från Jesus kan ej hävdas de vara bra kamrater, emedan med Gud han har mer gemensamt. Jesus har överseende med att de förtappade är puckade, och får sitt straff per automatik genom att leva fritt – Satan vill straffa dem, få dem att ta personligt ansvar i personlig tanke. Tänk själv! tycker Satan, tänk utifrån frestelsen och jag ska se om du håller måttet – även Gud vill det veta, om dig. Satan är Guds medhjälpare och behövs för att Gud ska kunna straffa syndare. Satanistkyrkan kommer försöka tillvända sig kristendomen men samtidigt länka och nätverka med LaVeys olika förbund. Vi uppmuntrar på förslag till ett internationellt, satanistiskt nätverk, styrd av Church, som samsas under ett kristet tillvänt manifest om att Satan är en av Gud skapat karikatyr. Men inga planer är i nuläget ännu. Satanistkyrkan har i nuläget blott lovat Satan att skriva minst ett blogginlägg i veckan. I denna Satansorder konverterar man efter kris till munk eller nunna, vilken lever en vardag som är tömd på lyckogivande attiraljer för att man i tomhet ska kunna nå andevärlden och tänka på Satan, även ta sig tid att känna sitt eget lidande. Ju färre prylar man äger, desto mer tid kan man ägna åt att bota de fattiga och lidande.

Satanistkyrkans syn på satanism 299

Kristen etik och vår:
1. Ha ej sex utanför äktenskapet, använd ej preventivmedel och gör ej abort
2. Tala till de fattiga och sjuka tröstande att deras plågoandar kommer till Helvetet, de rika, och de till himmel efter lidandets liv
3. Tro på Gud och hans hov, änglar, djävular, präster: bli medlem i Svenska kyrkan
4. Underkasta dig Gud som varandes en torterare, plågare, alltets allt, jordegolv och himmel
5. Tala Jesu ord till de som ska omvändas, trots glåpord – vänd andra kinden till
6. Lev asketiskt och spartanskt, slösa ej pengar och var ödmjuk, bojkotta samhället
7. Kämpa för din broder, kliv ej över lik, skada ingen, var solidarisk men var eremit pga de skadande samhällsinvånarna
8. Var aldrig glad utan på sin höjd neutral; festa aldrig, njut aldrig, skratta ej medan andra gråter nånstans

Satanistkyrkans syn på satanism 298

Satanistkyrkan är en kristet tillvänd församling som hävdar Satan vara en kristen figur. Att därmed som LaVey hävda kristendomens ickeexistens, måste anses fel. Svenska kyrkan svarade en gång till Satanistkyrkan att Svenska kyrkan är öppen för alla, de exkluderar ingen utan även en satanist får bli medlem. Vi försöker bygga broar mellan den kristna världen och den klassiska, antikristliga satanismen (Church of Satan). Vi kallar vår församling för kristen-satanistisk, och nytolkar (ifrån LaVey) Satans budskap på ett sätt som läses på hemsidan. Fördomar och sanningar om satanism (LaVey-satanism är de kristnas fördomar personifierade) försöker vi slå hål på och gå de kristna till mötes. Främst hävdar vi Satan vara snäll. Han är ingen syndare, eftersom synd är glädje och njutning, och Satan bara sprider tortyr och torka, att plåga och straffa är ej nödvändigtvis att synda utan att utjämna och hämnas, eller jämna ut kommande belöning. Satan har alltid en belöning på slutet, långt efter att man tror att belöning uteblir… så kommer den till sist. Satan är i slutändan rättvis, för han är född av Gud.

Satanistkyrkans syn på satanism 297

Fattiga är pessimister, rika är glada. Ju rikare du är, desto bättre mår du, och den eländiga gruppen består; ond spiral. Kanske för att man som depressiv förlorar allt: vräks, blir sjukskriven osv. I vilket fall räknar Satanistkyrkan med att man ”kan köpa lycka för pengar” och att de rika är syndare, de fattiga helgon, för de rika kan köpa sjukvård till de fattiga, men gör så ej. Är vi själva ej fattiga från födseln så blir vi som munk genast det, för att så leva. Ty det är att leva närmast Gud: att kunna känna smärta är att stå nära Gud för det – plåga – är en gudomlig känsla; känslan av allvar, av seriositet. Man kan inte säga till de alltför sjuka: gör ett val mellan att ta dig i kragen eller gräva ner dig, men man kan säga det till de ej alltför sjuka. Som munk lär vi oss detta om val, balansgång: vi kallar det meditation, tankedisciplin, välj bort ångesten, dvs lär dig hur bota de fattiga när du lär dig bota dig själv, testa och experimentera på dig själv inom allehanda elände – för att sen kunna hjälpa andra. Oöverbyggeliga problem? Definiera och dissekera ditt problem, dela upp det i punktlistor: hur många mindre problem, symtom och konsekvenser består det oöverbyggliga problemet av? Och lös det bit för bit. En annan sak som kan bota ditt mående är religion. Religion är en terapiform det också; att tro på Gud och skyddsänglar får en att må bättre psykiatriskt och inom praktiska problem, tron på hjälp från ovan – liksom straff från ovan, som man tar ansvar för, att Djävulen plågar en. Jag (nunna) är ett levande bevis för att man mår bättre när man finner religionen, jag botades från 10-årigt lång enorm depression, när jag fann satanismen och kristendomen, när Satan började prata med mig och jag med honom. Satan berättade att jag skulle ta mig igenom plågor, för att han gillar att tortera folk, för att lära dem hans synsätt: det var alltså en slags religiös tortyr jag som mänska skulle gå igenom; upphöjt problem, lisa efter lösning. Och vi fortsätter ge och ta, straff och få. Rättvisa efter tortyr, och Satan kräver att jag ständigt tänker på honom. Han förklarade att det är inte farligt att ta sig igenom det här; var ej orolig; jag är med.

Satanistkyrkans syn på satanism 296

Om man känner sig ensam om sina problem, övergiven av soc osv, så ska man söka religiös hjälp, ej psykiatrisk. Finns vänner ej att få, så sök änglar och djävular - alla kristna figurer. Jesus är känd för att sprida en helig tomhetskänsla av ihålighet och frid, emedan Satan kan sägas skapa ångest, damp och sorg, och är det i tomheten du står, så sök ej Jesus utan Satan - han som kommer fylla dig med allehanda schizofreni. Om du i ensamhet står, med problem eller misär, och känner tomhet, så är det för att du vänt dig till fel person; tillkallat Jesus och hans änglar (änglar tillhör Jesu folk) vilka giver dig vad du ber just dem om: en känsla av tomhet från allt, ett autistiserande av problemen. Vill du inte känna den ihåliga känslan, så be till Djävularna, vilka är de starka djupens figurer, emedan Jesus är anti-känlsor, (ytlighet). Satanistkyrkan är ett Jesusistiskt förbund, halvt Jesu lära, halvt Satan. Jesus står för antisyndaren; den känslotomma, emedan syndaren, i glädje, känner asketismens motsats; fyllnad av känslor. Vi hävdar satanister ska vara helgon och ej syndare, och anammar den ism av satanism som erkänner antisyndarna få va ifred från Satans vrede. Istället belönar Satan offren eftersom han är för rättvisa till varje pris - till priset av amputering, av droger osv. Satan är rättvisans väktare, och därmed belönar offer och martyrer och helgon - Jesus folk - med gåvor. Du kan känna dig ensam ibland, med sina problem under klar himmel, men det är bara Satan som vill att du ska tänka själv, själv agera och välja ett val, han vill att du ska välja sedlighetens väg, men ger dig fria händer att välja synd och därefterkommande straff, ett val som blivit mytiserat. Han vill ej hjälpa folk att bli helgon, han vill att de, kämpande i motvind, på egen hand själva ska bli det. Detta drag hos Satan har missförståtts genom åren. Tänk själv, känn dig ensam, i dina problem, men Satan finns runt hörnet för de enligt Church of Satan "självständigt tänkande individerna" som ska bevisa vad de går för, i ihåligheten - fyll den med ditt val - kristen etik eller synd? 

Satanistkyrkans syn på satanism 295

Satans ledare är Gud. Satan tar så mycket makt han får av den Allsmäktige, och utnyttjar den. Gud ger honom tillåtelse att insamla syndare och deras publik, i vad vi kan kalla babylon, vilket Satan är främsta kämpe mot – och framlockare av, ty han lockar potential ur de potentiella. Alla satanister bör underkasta sig Gud och erkänna Guds makt ovan Satan, som enbart agerar inom de få områden han får tilldelat, och gör det med bravur. Vi satanister erkänner oss vara en minoritet, en kristendomens extremism, om vi väljer Satan istället för Gud som vår ledare, eftersom Satan är en av figurerna underställd Gud, en av de allra viktigaste och fundamentala för kristendomen: hämnden, rättvisa; gudomliga ord! På den yttersta dagen ges rättvisa åt alla – tack vare Satan. Och om bara de kristna kunde erkänna hans del i hämnden och hatet mot synd, istället för som syndare själv, när han egentligen är Guds lamm… han skapar ej glädje, det gör ateism. Glädje och nöje är likamed synd, enligt den depressive Satan, som vill att alla ska gå hans väg – hatets. Han är född att hata, född sådan av Gud, och om han flyr sitt hat slår han knut på sig själv – och behöver då vår hjälp: satanistens tröst är en del av satanismen enligt Satanistkyrkan: Satan söker likasinnade, han letar själsfränder, som ser med hans ögon, tänker med hans hjärna… vi måste sätta oss in i hans begreppsvärld. Pessimismens, misstron till alla andra människor utom en själv, vari man som munk är ”perfekt” emedan grannen syndar. I Satanistkyrkan samlas bara ”eliten” som försöker disciplinera sig, även om misstag på resan mot asketisk perfektion tillåts; att lära sig. I Satanistkyrkan erkänner vi, tvärtemot amerikansk original-satanism, Gud, men anser den Allsmäktige Fadern vara för tråkig, ointressant eller irrelevant att avguda, och väljer hans ena extremistiska hand – Satan, passa oss bättre än hans andra hand – Jesus, och ej heller han själv; blandningen mellan svart och vitt, mellan hämnd och förlåtelse, hat och kärlek. Dessa tre centralgestalter inom kristendom, ska erkännas dvs Satan höjas i status som kristen gestalt, som en av tre viktigaste. Jesus försöker stoppa synd, Satan försöker fresta den nyfikna publiken – emedan de ickenyfikna tittar bort. Detta missförstånd tar kristendomen fasta på – lockaren, som enligt vår religiösa källa enbart gäller de kommande syndarnas påskyndning. Varje hora har en publik. Låtom då publiken bli sedd! Och straffad i Helvetet, de liksom hon. Myterna om Satan är många, och de flesta skapade av Church of Satan, världens första satanistförbund, som genast gick till strid mot kristendomen, vilka alltså av oss hävdas ej vara fiender. I Europa kan vi se satanism på ett mer socialistiskt sätt än i USA; vi kan se satanism varandes inte ”individualism såvida man inte skadar nån annan än sig själv” utan ökandet av sorg, ökandet av ghettomisär och elände, samt en bojkott av nöjen och förströelser. Trasproletärt växande som grupp, nedsmutsade gator – detta gillar Satan. Gudstro istället för ateism. En respekt för andra kyrkosamfund. Se med Satans ögon på en pessimistisk och meningslös värld, där folk bara tänker på sig själva och egen lycka – ej den av amerikanerna saknade förbrödningstanken, vars sammanfattning är: Emedan du skrattar och njuter, så lider en broder nånstans. Så om du fortsätter ditt nöje, kommer han lida under tiden.

Satanistkyrkans syn på satanism 294

Lite om Satan som kristen (synda-) myt likväl som LaVey-myt (fiende till kristendomen) och vår tredje, sanna syn på Satan. Satan vill locka den synd som finns i potentiella syndare, ej skapa frö där själen hos lammet inte har potentialet, men den mittemellanpublik till synden, vill han locka dem att bliva som sina idoler. Allt för att få med sig dem till Helvetet eller Domedagen (domedagen är Satans dag i kristedomen; han är ju hämnaren). En annna aspekt hos Satan är som nämnt att han inte vill lära folk att bli bättre, om de ej själva väljer den rättes väg. Han vill inte ge guld till syndare, gratis gåvor till mer än eliten; helgonen och munkarna, som han vet är rättfärdiga; du och jag. Vi har inget frö till publiksynd inom oss, och Satan kommer därför inte fresta oss, om du ej i dig själv utvecklar potential till att kunna frestas, kan du stå emot? Om han falskt erbjuder dig glädje, är du stark nog att välja sorg? En tredje aspekt på Satan är att han som kamrat torterar sina vänner, för att de ska må som han mår, se med hans ögon, lära sig hans insikter om depression, ångest och andra sjukdomar. Alla slags psykiatriska och fysiska sjukdomar är kopplade till Satan, och drabbar oftast de rättrogna, emedan Satan - läraren - vill att de "lyckade" ska förbli i glädje livet ut - utan att de vet vad som sker dem efter döden... de är lättlurade, oupplysta, puckade, om de lever ett helt liv i glädje: oupplysta om Helvetet. För vad är en synd? Att må bra utan att under tiden hjälpa en broder med sin överskottsenergi, att va lycklig utan att omvandla lyckan till nyttoarbete. Till sist, är Satan enormt känslig för subtila meddelanden och förväntar sig att du ska va lika lyhörd för honom som han är för din själ. Han är lättstött, och blir lätt arg på dig, om du gör fel, och hämnas - garanterat. Han blir jävligt förbannad och hämnas minsta småsak - om du drabbas av nåt ont så är det ofta Satan som skapat det, varpå du måste bli en bättre människa. Han piskar... och åren går.    

Satanistkyrkans syn på satanism 293

Om man mår riktigt dåligt, bör man bli religös. Det tröstar mer än psykiatrin. Man kan fråga änglar och djävular varför olycka drabbar just mig, varför har jag förtjänat att stiga i erfarenhet, se med Satans pessimistiska ögon på världen, förtjänat en framtida belöning...? Att tro på Satan under svåra tider blir en skyddsmur, ett nedre skyddsnät, där man känner hans närvaro viska: du kan ej sjunka för lågt för jag vaktar dig, och när du sjunker som lägst, är jag med dig för att se att du inte sjunker ännu lägre. Och allt elände du sett ämnar, vart och ett av dem, lära dig en positiv insikt eller giva dig belöning i framtiden för att ha genomlevt. Skyddsmur mot olyckor, och (av djävularna) noga utvalt trappstegsfall med skydd och belöning. Ibland får man leta efter belöningens kontrast, det ovända synsättet, innan man hittar det: Satan tycker inte om att giva saker för lätt, för gratis, han vill inte lära barnen, han vill att barnen kommer till honom. Problem? Vänd i slutändan till nåt positivt.  

Satanistkyrkans syn på satanism 292

Den snällaste drabbas oftast av mest elände, de som minst förtjänar det råkar alltid mest illa ut – detta kallas på religiöst språk för martyr, för visst har Gud sett dig, räknat med dig i förväg. De elaka tar för sig, lockar, luras och vinner – den egna gruppens kärlek, de förtappades – inte vill du vinna de förtappades kärlek? Det är denna grupp som Satan rensar ut. Han står och ser på när publiken faller som kägglor. De förtappade och deras publik dvs se upp så att du inte råkar va publik åt nöje och glädje, åt neon och prål. Satan anses locka synd ur mänskor, men vi hävdar det enbart vara ur vissa slags mänskor – de förtappade, de med syndapotential, liksom han låter en riktig syndare synda, för att skämma ut sig och visa hur dum han är, innan Helvetet. Låtom de som har det, visa det, så resonerar Satan. Och där utkristalleras en annan grupp: eliten, den moraliska eliten: martyren eller helgonet eller munken eller prästen. Om du tillhör en elit så finns också den underlägsna – och denne tar Satan hand om, hur plötsligt efter scenens succé det blir platt fall… tacka Satan för det.

Satanistkyrkans syn på satanism 291

Välj lyckan? Disciplinera dig själv till att välja ett liv i olycka och sorg, istället för att njuta av valda saker. Tänk på nåt positivt – eller ej: tänk inte på nåt positivt, tänk på nåt nyttogörande, och du finner positivism vara meningslöst njutande i egensyfte, dock brukar nyttogörande och positivt ofta vara samma sak – för att det är det som känns meningsfullt, därav hälsosamt (för den som känner meningslöshet; då njutning ofta faller som sand som hobby). Dvs tänk på nåt positivt som ska hända framöver, nästa dag, varje ny dag… om du har svårt att stå ut från dag till dag, timme till timme, som en del har; man räknar minutrarna… år efter år. Men disciplinera (som vanligt; som munk; disciplin) dig till att i tanke inse skillnaden mellan nyttogörandets positivism och den meningslösa självändamålsenliga njutningen.