Satan, snälla, ge mig gåvor istället för straff. Och må mig förlåta för att jag längtar girigt efter lyckor – ge mig därför plåga. Snälla… Jag orkar ej mer lidande, ge mig lisa… Ge mig lycka, som jag ska stävja till gott nyttoarbete för bröder och systrar. Giv mig tid och energi att hylla dig, du martyrernas vän, straffandes dess förövare. Hjälp mig hjälpa munk, nunna, satanister, kristna och dig, och alla fattiga martyrer, likt jag är en. Ge mig styrka att hjälpa – dig. Att hylla Satan, öka hans ism, säga till folket att han är godhjärtad, öka hans mående, hylla hans klassiska ism, i text, tal, tanke. Guds utsände, älskade, ärade Satan. Ge mig tid att se dig flimra förbi, evigt etsad. Evigt är du i mitt hjärta, själ, vad du än gör, vart du än reser och lämnar mig och min ödsliga tro, kom tillbaka älskling, jag klarar mig inte utan dig, faller handlöst… Evigt är jag din. Jag är satanist bortom döden. Och i jordelivet – predikar jag att du är ej främmande utan tillvänd mänskan, god och ond, inte farlig, snäll mot alla lammen… elak mot alla ateister. Vi ska ljuda budskapet, att Satan ej är farlig och elak; snäll; rättvis. Vi ska inga giriga tankar ha i vår meditation, men att hjälpa medsystrar och bröder som lever i härbärgen, ska vi hjälpa, i Jesu namn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar