Satanistkyrkans syn på satanism 338

Meditera bort ångesten, eller medicinera bort den. Psykiatrikontakt är av godo, men religion ännu bättre. Behöver du så ta kontakt med psyk. Satan har alltid ett syfte med allting, tortyr: lyder du så får du belöning, eller oftast har du redan levt lata dar då straffas för, hur du i ditt förflutna inte hjälpt dina bröder, och nu får känna av det. Han är inte syndare utan syndastraffare utsänd av Gud. Gud är hans uppdragsgivare, ej hans fiende. Som om Gud ej kunde stävja fienden! Han må va en fallen ängel, av Gud nedskickad till Helvetet. Det är för de kristna lätt att skylla alla synder på Satan, när de egentligen styrs av: frihet. Gud har givit människan ateistisk frihet att tro eller inte tro – Satan är ingen ateistisk symbol, som vissa påstår. Satan är frihetens (den frihetens) antites, som ser till att fresta och hämta. Han är en proletär full av arbete för Gud. Att hylla den otacksamma uppgiftens utförare, skall satanisten, och ge honom tröst vid behov. Satan kräver och begär alldeles för mycket av en, varpå inte många blir eller består satanister. Enligt Church of Satan, den amerikanistiska satanismen, är friheten ganska stor, men enligt vår disciplinära erfarenhet är kraven så höga att vi funderat på att hoppa av, och, jag, lämna denna kyrka. Erfarenheten av att vara en ”avhoppad satanist” lämnar jag till Satanistkyrkan – och består, efter den erfarenheten, med att man ska må så dåligt av Satan att man som satanist vill hoppa av, det ska vara en positiv erfarenhet, att man vet att man inte vill detta, att man vill följa Jesu väg bort från ångest och torkande av tårar… med den erfarenheten om hur hårt jobbet i Satanistkyrkan är, hur mycket jag hatar (och älskar) Satan, att få äran att bråka med honom, men ändå komma tillbaka… Det sista hoppet är Gud. Men den som sviker än mindre, är Satan, som är djupare än Gud, mer komplex livsskapelse, komplicerad, när Gud är lättfattligt god, Gud skapade en honom överlägsen djupare och ondskefullare son. Gud själv är enkel att förstå, gott och ont, riddare och viking, men Satan är svår och vi försöker fortfarande tolka honom, på det enda sätt vi finner: som smärtogivare, som ateisthatare, som slavdrivare. Satan torterar: jag älskar dig.