Satanistkyrkans syn på satanism 330

Får du det inte bra under livet så istället efter döden. Satan är en av Guds främsta domar-medarbetare, likt Jesus samlar på martyrer, oskulder och lamm, samlar Satan åt överstedomaren upp syndare och flärdfulla och dekadenta, även rikedom liksom själviskhet är en synd; frossa. Att leva ut sina inre viljor, om dessa är småsinta eller elaka, är också en synd. Man säger att alla kommer till himlen efter död, men flest kommer nog till helvetet nuförtiden; desamma proletärer som förr i tiden arbetade hårt leker nu istället med massmediala nöjen; tiderna förändras, syndarna blir fler. Gud hatar mänsklighetens nutid, och Satan försöker att smutsa ner Babylons bakgård, inför den kommande revolution där de sjuka, de hemlösa och de svältande ska ta över. Gud har givit Satan tillåtelse att i hans (tomma) ställe taga hand om mänskligheten, eftersom Gud skiter i hur det går för oss, i sin sorg. Gud mår i nuläget dåligt, och som kristna eller satanister kan vi hjälpa honom att må bättre, om vi utrotar ateismen. Varför ska Gud va god mot icketroende, som frestas med en elak baktanke om att komma till Helvetet efter död? Jesus undviker Babylon. En hinna; jag släpper ej in mobbing och hysteri, jag påverkas ej = Jesus, ta ej åt dig. Med Jesus och hans främsta ism, protestantismen, som förebild lär vi oss att tygla vårt babylonskt brinnande inre till känslokyla och apati. Kunskapen om alltets meningslöshet och Guds levandes meningslöshet, har nått oss. Gud lever i motsats till att va död, och liv därmed sägas vara meningen med livet; att inte vara inget, ingen, tom, död. Att hylla livet med allehanda attiraljer är dock förbjudet: likt buddhismen försöker vi tömma oss till världsaltet, det stora tomma. Gråt ut? Finns inget i världen, som Jesus påstår, så finns heller inget att begråta. Är man mediterat tom i hjärta och hjärna och själ, så har man vänt mänsklig ondska (glädje) ryggen. Smärta mig så att jag kan tro på Satan! Emedan tomheten i kyrkovalvet varandes Jesus, vår andra profet. Vi är Jesuister, Jesustroende satanister, som hävdar Gud hava ej en utan två söner, dock ännu enbart en har fötts på jorden. Någon gång i ateismens historia kommer Gud sända sin andra profet – som ej kommer vara nådig: Domedagen.