torsdag 20 september 2012

Satanistkyrkans syn på satanism 333

Var destruktiv mot mig, Satan. Sänd mig till smärta från känslodödhet, låt mig lida med de lidande, med mina bröder, med Dig. Sänd mig också redskapen för min och andras räddning: kristendomen, kristen-satanismen, Gud, Jesus. Ursprunglig tomhet födde Gud eftersom tomheten var så meningslös, därav skapade den liv. Att kämpa sig igenom det skapade livet, är för Gud liksom för människan, sedan Satan föddes, ett lidande. Människan i all sin skrumpenhet är självupptagen och självisk, när välgörenhet är en religiös plikt, eller politik, såsom KD. Svek från Satan är vanligt mot satanisten, han lämnar en ensam, för att man ska finna sin egen inre styrka och självdisciplin. Han dyker upp sen igen, han lämnar dig aldrig, utan döden som straff för din otrohet. Han kräver gåvor och skapar lidandet ditt, han är orättvis och rättvis, i slutändan, men vägen dit är lång. Satan; plåga mig mera; tills jag slutar tro. Ibland är smärtan så stor och odelad av den svikande följeslagaren att man kan vackla i tron. Att tvivla ingår i satanismen: lita på ingen gud, ej ens Satan, lita enbart på dig själv, som satanist, att du kan ta dig i kragen nog att följa de rättas väg. Småsinta klagare som inte ser de större lidandes lidande, ska brinna i helvetet, för att ej se de som lider större än petitessernas, de rikas, klagan. Medelklassångest får ingen plats hos den äkta satanismen. Satan är de fattigas vän och enbart från trasproletär, dvs arbetslös, synvinkel kan man möta honom, då problem ovanpå problem kantar ens liv istället för arbete. Satanistkyrkan föredrar om medlemmen inte har ett energigivande arbete utan en tomhetens bidragstagande, vilket skapar apati och depression, en håglöshet som det finns tid till bön för. Jag är en satanist – allt och alla är tråkiga och meningslösa, inga hobbys eller jobb. Jag kan inget särskilt och är ingen särskild; spartansk och alldaglig, vi försöker väcka så lite uppmärksamhet som möjligt på gatan, klä oss neutralt och ej vara ”cool” eller ”vacker” i vår apati. Vi attraheras av ingen och har inga talanger, vi har ingen partner – i egenskap av munk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar