Satanistkyrkans syn på satanism 335

Jag kan inte falla lägre – jag är nästan död. Då pressar han lite till. Sådan är Satan; ofattbar i sin ondska mot människan, med alla sina fel och brister, hur hårt munken än försöker jobba med sitt sinne, så är han sniken. Om inga gudar fanns att vända sig till så dör man. Djävularna är synnerligen nära jorden nu i millenieskiftet, mer får vi ej antyda. Dunka sig blodig av ångest eller skrik i en kudde eller gråt så mycket att du skriker. Jesus känner ingenting, för han har sett igenom varje känsla som falsk och teatralisk. Han (Jesus) flyr känsloyttringar som vulgära – även de depressiva, bör man hålla inne med, och meditera bort, för att ej va självisk. Lyckligtvis anser Satan att sådant bör levas ut individualistiskt, för att få bättre förståelse för sina bröder. Man kan va offer eller passiv förövare, lyxglidare. Den på elände passivt vetande, hamnar i Helvetet efter död. Dvs de flesta av folket. Kan det bli värre än värst? Ja, det kan det. Det trappstegssystem du är mitt inne i ser du inget slut på, medan Satan, som styr ditt öde, ser ett slut innan han visar det för dig; du ska balansera med livet i behåll, bara ofattbart berikad. Satan och Jesus är jämlika, under den Gud vi dock pga vårt medlemskap väljer att ha understående Satan i vikt. Gud är för anonym och allmängiltig för att ha som förebild, han är mestadels en Fader, en Man, maskulin, en Tor. Maskulinitet av klassiskt snitt är liksom kvinnlighet något vi inte intresserar oss för, könsneutrala och asexuella som vi är, sätter sorgen, ej partnern, i centrum. Vi lever ensamma, och ej ens inom kyrkan känner vi samvaro, eftersom vi är missanstroper, som dock försöker hjälpa varann att bli Satans utvalda vänner, nå kontakt med Satan, som finns där med kärlek åt varje satanist som ”försöker”. Det tomma intet, som är jord och universum, enligt Jesus, består av en mening: Gud, maskulina mannen, då kan sexistiskt hävdas vara sanning, att Mannen gör kvinnans och sitt liv värt att leva. Det främsta kvinnohelgonet är jungfru Maria, med sin jungfrufödsel som exemplarisk. Hon är tillgänglig att be till. Hon är Guds och Jesus val av kvinnobild – oskulden. Vi i kyrkan undviker både barn och partners, vi vill ej sätta barn till livet i en fördömd värld av skratt och skålar. En värld vi hatar, ett samhälle vi motarbetar politiskt, genom t ex missnöjespartier eller röstskolk, apati. Vi konsumerar ej massmedia och hänger ej med i trender, den senaste debatten går oss spårlöst förbi, vi läser ej nyhetstidningar och ser ej på TV. Vi bojkottar journalistik, liberalism och nöje.