torsdag 20 september 2012

Satanistkyrkans syn på satanism 321

I varje mänskligt lidande (äkta lidande) finns en gud, en skyddsängel, en djävul; Satan. Han uppsöker lidande som en vädrande hund, och stannar vid den lidandes sida tills denne begråtits överstökat. Att be en bön till Satan då är underskattat, ogjort, men bör ökas. Han är den enda gud som vill känna av dina känslor och kännas vid ditt problem, han dras till allt mörker, mänskligt småsinthet, emedan Jesus eftersträvar en gudomlig människa. Vi munkar och nunnor försöker i all vår småsinthet vara goda kristna, etiska, Kristdemokratiska. Satan lär att man ska verkligen känna alla pessimistiska känslor, samt lära sig med disciplin hur dessa botas, via tanken, Jesulikt. Gud är ej (som Church of Satan säger) Satans motsats utan en god vän och medhjälpare i Guds strid mot det onda: det mänskliga. Om människan må sägas födas ond så gör alla tre gudarna skillnad på folk och folk, en del mänskor adlas till helgon, eller får särskilt liv efter död. Satan kan dock sägas vara den ”mänskligaste” guden som står det enkla folket närmast, emedan Jesus vill att vi uppvisar heliga egenskaper. Det småsint och fult mänskliga, söker Satan sig till, i gränder. Kyla, är Jesus vapen. Känslodödhet och apati, för att likt Buddha nå högsta kontakt med universum och den däri boende Gud. Gud är enligt Jesutolkning meningslös i sin livsform liksom Jesus själv, den meningsfullhet som Ja till livet och alltet är, har gått Jesus förbi. När du gråter, gråter du (ut) Satan. Satan kan gråta åt en och med en, emedan Jesus flyr alla slags känslouttryck som ”vulgära”. Jesus står också för kvinnlig oskuld, eftersom jungfrufödseln satte kvinnoexempel, tvärt emot Babylonsbeskrivningen. Satanistkyrkan slår ihop satanistiskt nunneskap med oskuld, vi hävdar munkar och nunnor leva sexuell återhållsamhet. Detta är unikt för ”LaVeyism” vilka istället hävdar sexuella perversioner eller att leva ut varje frestelse. Jesus och Magdalena och Maria är annars symboler för oskuld inom kristendomen, som anser barnafödande vara enda skälet för samlag och därutöver intet. Eller som Jesus tror på: jungfrufödselns möjlighet. Vi munkar vill dock inte föda barn till en sånhär värld, vi skapar ej barn utan mänsklighetens slut är målet, och kollektivt självmord kan komma att inträffa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar