Satanistkyrkans syn på satanism 308

Ber om ursäkt att denna blogg dröjt många månader innan jag (huvudnunna) skrivit i den; jag har under bortavaron dels ej haft internettillgång, dels tappat min satanistiska tro; jag har slutat tro på Satan och hans (icke-laveyska) ism, och varit tvivlande, pågrund av den mängd tortyr han (Satan) sänt ovan mig. Jag har helt enkelt lidit för mycket (ett självmordsförsök) för att längre orka tro på min räddare, den som giver mig ett lidande tänkt som mästerprov, inom tron, ej som övergivningsbar ideologi; jag inbillade mig att Satan övergett mig och jag var ensam med mitt lidande, som han listigt tänkt jag skulle klara själv, emedan han backade, för att testa min egen förmåga, och när jag slutade känna Satans närvaro – en närvaro som är daglig – så slutade jag tro och deklarerade rakt ut att Jag är inte satanist och Jag tror inte på Satan. Denna inför mig själv hundraprocentiga övertygelse gjorde Satan mycket förbannad, men han är som vanligt förstående, och berättade sig planerat denna religiösa ”kris” hos mig, för att det är en del av mitt satanistiska lärande: att lida än mer än det mesta, samt dessutom att inkludera självmord, död och självmordsförsök som en del av Satanistkyrkans ideologi. I Satanistkyrkan välkomnar vi självmord och tankar i grupp kring dess utförande. Vi är inte motståndare till självmord. För att vara nunna eller munk i denna kyrka måste man förhålla sig till frivillig eller ofrivillig död, och under livet och därefter välja att komma till Helvetet istället för Himlen när man dör. Vi vill efter döden, i denna kyrka, komma till Helvetet som frivilliga proletärer som hjälper Satan att straffa syndare och deltar med de andra djävularna, och möta den största: äran att umgås med Djävulen. LaVey som vi går i strid mot har påstått att Satan är en syndare, men vi hävdar som vanligt att han straffar syndare, lockar ur folk det värsta deras själ besitter, för att sedan straffa de som har potential till elakhet/njutning, vilket är samma sak, för som Satanistkyrkan hävdar: njutning och lycka är alltid på andras bekostnad. Till skillnad från LaVey hävdar vi kristen etik och moral. Vi vill inte göra Satan upprörd och väcka hans vrede, vi vänner är alltid sedliga, annars skulle han vägra att möta oss, prata med oss och umgås, vilket sker.