Satanistkyrkans syn på satanism 40

Vi tror att Satan och Jesus är djupt sammanlänkade. De är själsfränder. Jesus är fattig. Satan är utblottad. Jesus är ledsen, Satan är olycklig. Jesus är ledsen för att mänskligheten är elak. Överallt är ondska, säger han besviket. Det är för att mänskligheten är född ond, och Jesus som försöker att ignorera den sanningen, blir ständigt lurad. Satan har nått längre, han erkänner sanningen om mänksligheten och agerar smart och vist. Alla människor är svin och ska brinna i helvetet, alla människor är syndare och ska komma till helvete efter sin död. Tycker Satan. Jesus försöker rädda de förtappade själarna från att komma till helvetet genom att sprida ljus, förståelse, förlåtelse och godhet. Därmed utkämpar Satan och Jesus en kamp mot varandra och arbetar i motsatta intressen. Jesus ser människobarnet som ett oskyldigt lamm som går att rädda i sin smala arma lilla själ bort från helvetets eldklädda boning. Jesus är därmed en förädare mot satanismen, och Satanistkyrkan måste akta sig för att bli för djupt involverade i Jesus inspirativa livsbana/lära för han håller på att förtappa mänskligheten med sin irrlära om den goda människan, hans bedjan om lammets läkelse. Men Satan och Jesus kompletterar varandra, märker den som studerar dem båda. Man märker deras inneboende olikheter, att Jesus ständigt motarbetar och förstör Satans arbete, men man märker att ljus kompletterar mörker och att de båda på något sätt hör ihop. Vi tror att de båda är djupa vänner och sammanlänkade själsfränder i den bibliska myllan. Vi eftersträvar en framtid där de båda erkänns som goda kamrater och hjälpsamma kollegor i kriget mot synden och Babylon.