Satanistkyrkans syn på satanism 244

Var aldrig lat. Alltid tala om fattigdom i tystnaden, och alltid arbeta för de fattiga, om du ej själv är så fattig att du så ej kan. Gud skickar Satan för att tortera dig tills du blir Gudstroende. Via tortyr och smärtor ska du ej lära dig att hata din plågoande och sadist Satan och Gud, utan lära dig att i ödmjukhet älska dessa; Gud Fader. Satan piskar de fattiga, svältande och hemlösa, och han njuter av scenens misär och smuts, ju mer av staden han kan förstöra till ghetto, desto bättre; förmörkna alla gator. Lev nära döden för att bli vis. Tänk på självmord eller sjukdom. Försök, som munk, ständigt förbättra dig själv som god människa. Tänk på de fattiga varje dag. Försjunk i mörker och pessimistiska grubblerier. Du lär dig att underkasta dig Satan och hans tortyr. Slösa inte en dag, en lat timme, på sömn emot arbete. Var inte dekadent utan sparsam. Var återhållsam och avhållsam. Notera de läxor hans tortyr ger dig, såsom fattigsolidariteten eller kunskapen om Gud Fader. Var beredd på att emottaga glåpord och mobbing, men gå igenom kritikernas eld med högburet huvud. Som mobboffer och utstött ska du vandra med Satan vid din sida, som vän, förtrogne och slavägare. Han kan läsa dina tankar, vet dina hemligheter, ser dina retroaktiva synder, som han läser i din själs minne. Han kan spionera på dig i ditt rum, osynlig. Han kan visa dig bilder och visioner, förstå sammanhang och koppla ihop ledtrådar, höra schizofrena röster i huvudet. När man ansätts av Satan liknar det schizofreni, man är kanske rädd ibörjan men man vänjer sig. Satan är rättvist missunnsam och väntar sig alltid en gåva i gengäld, vill ha något av dig, såsom din tro på honom, tanke på honom och tacksamhet mot honom, det är därför man skriver kontrakt med Satan, så att han får rättvis mängd tillbaka, annars straffar han en. I en otrevlig värld utan broderskap, får man själv försöka vara sitt eget ljus. I ensam ödslighet eller mänsklig småsinthet, får man åminnas Jesu ljus och skina det rakt in i sig själv, bedövandes all smärta, upplyftandes all tyngd. Människan är i grunden född elak, och egoist, detta grundläggande satanistiska fakta ska bekämpas genom munkens stränga disciplin som i smärta och plåga ska lära honom ödmjukhet och solidaritet.