Satanistkyrkans syn på satanism 98

Livet är så meningslöst. Dagarna vandrar utan att nånting blir gjort av nytta. Antingen har man ett arbete att gå till, som man hatar och försöker stå ut med, eller så är man arbetslös med tristess som huvudsyssla. Inget av de båda tillstånden tillfredsställer, och ens övriga hobbys och fritidssysselsättningar utöver arbetet/arbetslösheten är tråkiga och meningslösa samt ens ytterligare syssla: vänner/familj, leder även den till apati och sorg. Detta var uppräknandet av människans liv. Dagarna går. Alla dagar är likadana. Då erbjuder Satanistkyrkan sin munk omväxling från ledan: en röd tråd, en kamp, något att kämpa för. Spridningen av Satans lära. Utförandet av ritualer till hans ära. Det filosofiska sökandet tillsammans med Satan om att nå honom djupare. Samtalet/dialogen med Satan i sitt inre, som får utlopp i dessa texter. Satanistkyrkan har kontakt med Satan, liksom alla satanistiska försöksgrupper har kontakt med Satan, det erkänner vi: babylonska satanister har också Satanskontakt, men Satan har valt att vinkla sin lära till Satanistkyrkan som får andra rapporter än Church of Satan. Vi lyssnar till vårt inre och tyder våra tankar i utveckling. Vi hävdar att Satan är delaktig i denna utveckling. Huruvida Satan är helt nöjd med oss som talesman får vara osagt, men vi försöker utifrån vår egen psykologi att färga av vår egen depression på Satans budskap. Vem som är den sanna profeten: Church of Satan eller Satanistkyrkan, vet ingen, men vi tror att Satan vill ha båda ismerna för att få ett större spektra att utöva makt inom. Han vill ha flera ismer för att nå fler människor, och vill växa på alla sätt och vis.