Satanistkyrkans syn på satanism 144

Den trogna eleven/slaven belönas när man minst anar det. När man mår dåligt och tappat allt, så dyker plötsligt guld upp på ens väg, oväntat och överraskande. Skänkt av Satan under svalkande befrielse. Älska Satan av hela ditt mjuka hjärta. Ty som elev åt Satans svarta skola, belönas du steg för steg under vetenskapens och känslosamhetens gång, ty du färdas i skola inom intellektuella samt känslomässiga djup, och lär dig år för år mer om Satans hemligheter. Satan är känslosam och känner hela registret av eld. Han är extremt svartsjuk på munken, och kräver total trohet. Är en munk som invigts i kyrkan otrogen i tanken, så straffas han strax av Satan. Munken syftar till att stödja Satans tankar och harmonisera med hans svängningar. Att göra det så lätt för den svårmodige Satan som möjligt, och underlätta hans svåra vardag, ty en satanist tänker på Satans psykiska mående och vill att han ska må så bra som möjligt, fastän han är depressiv och hatisk, och kämpar med alla sina egna plågor. Hans mående är vår vägvisare. Han är charmig i alla sina underliga känslor och svartsjuka. Han är vacker, så smärtsamt vacker. Han lever problematiskt och svårmodigt, och satanistmunkens plikt är att stödja hans mående och underlätta hans vardag, genom stöd, trohet och tanke. Vi vet att hans eld är problematiskt, och lär oss att leva med det slaveriet; slav under Satans eld. Vi svalkar hans eld, så att han kan stå ut. Vi består nyktra genom hans mani. Han har ångestanfall och vi stannar stilla. Vi syftar ständigt till att vårda honom.