onsdag 30 januari 2013

Satanistkyrkans syn på satanism 475

Vad leva för om ej för satanismen och dess utövande tanke. Satan är tidlös, evigt aktuell för tanke. Vem är han? Hyperkänslig med vrede och sorg, samt negativism dvs livets meningslöshet, samt Helvetets bo: hämnd mot själviskhet/synd. Förlåt min självupptagenhet emedan andra lider, hemlösa, sjuka… Satan. Varje sekund är dedicerad till ditt mående, dina känslor, dina tankar, din oroliga nervositet, ditt arma hjärta, ärrat och sönderrivet. Låt mig badda ditt hjärta, hela dess sår och ärr. Jag gör detta med min tro; satanistvalet. Jag väljer dig, högre än andra gudabilder, ikoner, Jesus, Gud, Maria… Är du ledsen, Satan? Är du arg – på något jag gjort fel? Alltid gör man nåt fel: Satan är minituös. Satan är perfektionist, i en trasig värld, likt Jesus. Tack för ditt hat mot mig, Satan. Du hatar mig. Tack, älskade. Jag emottar ditt hat med ro, tro. Älskade. Jag älskar dig och ditt arma hjärta, och jag älskar dig än mer, när du visat mig dess ärr. Satan är nervöst lagd och oroar sig alltid för minsta lilla. Han har nervösa attacker – hjälp honom, du, vare sig du är satanist, protestant eller katolik: Djävulen, om än nedvärderad, behöver få vård emot nervositet. Av alla, nedvärdera honom icke. Varje dag är han förbannad på mig: tack. Hata mig, snälla. Spä ut ditt hat över mig. Tack.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar