Satanistkyrkans syn på satanism 472

Satanism i Satanistkyrkan innebär blandannat:
1. Objektifiering och identifiering av Satan som person, samt också, hans djävulssläktingar. Man identifierar och finner honom, pratar med honom, får dela hans känsloliv. Han nås, man når kommunikation. Man tolkar honom, skriver, pratar, tänker – på honom och hans extremistiska särart.
2. Man accepterar och underkastar sig under kristendomen. Man hävdar protestantism/katolicism vara den sanna läran, och satanism endast ett underträd till de kristna. Satan äro en kristen figur; vi kan därmed ej, som satanister, stå opåverkade av de kristnas uppfinnande av Djävulen.
3. Vi röstar på KD och engagerar oss i Kristdemokraternas framfart, både i med-och-motgång. Att kyrka och stat skola närma sig varann åter, att landet av ateister ska kristnas åter, är ett mål. Med ett kristnare samhälle ökar sedlighet, moral – och kristen etik.
4. Vi erkänner Jesus och även Gud, ej som andra sagt; häda Guds ickeexistens. Vi i Satanistkyrkan erkänner Gud och hans ena av två söner, Jesus, varandes trovärdiga, vi underkastar oss Satans familj, vi lär av Jesu väg…
5. Negativism och pessimism vorer ledorden: livet är meningslöst. Man lever blott för att ej vara dess motsats: död, och livet inget innehyser mer än att hylla gudarna. Som satanist lever vi för att hylla och sprida Satan och satanism till kristna och ateister, för om vi dör kan vi ej utföra det satanistiska spridandet på jorden.
6. Undvik allt nöje och allt som skapar självnjutning: uppgå i Satan, undvara dig själv. Alla lyckostigar måste undvikas, och den eviga depressionen, likt Satan så har, ska vara din vän. Satan själv lider i Helvetet, och han når människan enbart ifall denne tröstar honom. Vi må se över hans mående – och trösta Satan.