Vad är kristendom? Rättvisa – tradition – konservativism. Att
det är som det varit i alla tider innan den snabba förändringens 1900-tal, då
ateismen kom, då medelklassen styr istället för överklassen. Gud ger och han
tar, är rättvis, straffar och belönar, med Satans hjälp. Gud är den gudomliga
moraliska rättvisan, och han kommer belöna och straffa dig efter förtjänst,
kristen etik är = sanningen. Jesus förenklar allt: vit yta. Men Jesus vinklade
profet är kanske inte alltid sanning, likaväl kan Satans vinklade budskap om
pessimism så va. Jesus gråter för människan. Satan söker nå mänskan i ensamhet,
på djupet, samtala. Han kommer osynlig och besöker ens själ… för privat samtal
om gotik och lik. Likt Jesus väckte ateister kommer på 2000-talet Satan så
göra, han kommer sändas som kristendomens profet som är av mörka slaget –
kommer utropa Domedagen. I samklang med Guds humör justnu; misantropin. Satan
kommer att födas på jorden (enligt Uppenbarelsebokens gravida kvinnobild) likt
Jesus, och straffa syndare under sin levnad och predika religionens budskap,
öppna våra skrynklen och vrår från smuts och svett och djupa tankar klargjort
tänkta, väcka ateister, predika en mörk religion – satanismen – tagandes över
världen för att färga av sig på den mer dämpade människan, som ska luska i sin
själ efter tankens djup, utforska, experimentera, hitta, uppfinna – sån är
Satan. Under Satans tidsålder kommer alla sanningar och hemligheter i dager. Många
kommer att grubbla och fundera, och lösa världsgåtorna. Gud måste regelbundet
sända en profet, och vi och fler med oss känner Satans närvaro som enligt
honom; ökandes. Men Babylons (USAs) regering har satt sekretess och censur på
att tala om Uppenbarelseboken – Satanistkyrkans hemsida kan bli nedstängd, så
vi försöker att tala ej om Satans evangelium, med den gravida mor. Likt Jesu
föddes, ska också Satan födas. Jesus och Satan är jämlika – under Gud. De är
varsin extremist av Guds egna karaktär. Gud själv är en klassiskt maskulin man,
en Tor, en viking, en soldat, en vilde, en krigare, en kung. Gud är sträng och
konservativ. Gud gillar våld och krig, att slåss och att jaga. Gud är en urman,
gammeldags, som fornom Sverige, vikingatiden, en grekisk gud, en hamrande
asagud. Gud är muskulös och stark och storväxt. Förvrängd av Jesus till att va
en gammal blek tunn farbror i skägg, klen och snäll och viljelös; detta är en
myt. Gud är tuffare än så, men med rättvisepatos: en ”Robin Hood”, en riddare,
medeltidsaktig, ej modern, ej liberaliserad, en sårbart utdöende förebild. Han
är en folkets kung, folklig adel, ledare, landsfader. Vi tror på Jesus. Gud
skapade Jesus för att han älskade människan (var sentimental). Gud skapade djävulen
för att hämnas människans synd, därmed är Satan Guds medhjälpare, och står ej i
fiendekontrakt till Gud/Jesus. Trots att Jesus är personlighetsolik Satan, så
medhjälper belönaren och straffaren varandra (Jesus torkar tårar från martyrer
och bäddar ner dem i institutionsbädd – sov!) kompletterande, enligt Guds
enhet, evighet, helighet, två blir ett, martyrer får lisa, syndare straff. Om
man kan tro på en dimensionell Gud som både ger och tar, straffar och belönar,
hjälper och stjälper – så tror vi. Gud är en riddare och viking och jätte, han
är det goda som slåss mot det onda, den vita riddaren som slåss för rättvisa,
alltid rättvisa.
måndag 14 maj 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar