Om man är snäll mot andra under tiden man har ett anfall, så
botas det. Satan är jättesträng och kräver motprestation även om du är en
martyr, så ska du hjälpa en brors lidande i nöd på din dödsbädd – han är en
slavdrivare och vi munkar och nunnor är beredda att leva i sorg över erkännandet
(som ej Church gör) om Satans elakhet mot satanisten. Church-satanister verkar
hävda att de har frihet att synda, att Satan giver dem fria tyglar när han ju
egentligen är en kontraktsskrivande spindel, en judekarikatyr enligt Hitlers
karaktärisering, han är en slavdrivare och att va hans slav innebär att även
under sin svåraste tid tänka på bröder i samma eller värre sits. Då mildrar
Satan ditt anfall – om du i övrigt förtjänar det dvs är en god, ej lat och
självisk, människa. Om du är frisk och kry och glad och pigg och ändå inte
skänker din tid till välgörenhet/politik, så kommer du till Helvetet efter död.
Passivitet, lathet, okunskap, ovilja… att inte fatta att man gör fel är den
största synden, att ej ha insikt i ens egna felande beteende. Att man ägnar
fritiden åt nöjen och onödiga samtal, inte ett överflödigt ord bör yttras. Varpå
satanistmunken är tystlåten, lär vår kyrka. Satan har höga krav i helgontest som
Gud har givit honom, offer ska ändå tänka på andra. Gud har bett stränge Satan
att fresta helgonen att bliva helgon, stå emot frestelsen, arbeta i motvind,
vara brottsoffer och hjälte på samma gång. En del säger det sanningslåtande att
man först måste hjälpa sig själv innan man kan hjälpa andra, om man själv har
någorlunda miserabla förhållanden, men Satan hävdar att offren och martyrerna
ska piskas tills de hjälper andra alternativt gör nåt kreativt som i slutändan
kan gagna andra. Det är humant att påstå att man måste bota sig själv innan
man, som offer, kan hjälpa andra, men Satan vill att man under sitt
njurstensanfall, sin mensvärk eller sin ångestattack ska tänka på andra och
tacka Gud, man kan be till religionen under attacken. Att klara av dethär svåra
testet kräver det vi kallar meditation; tankedisciplin, att via tanken öva sig
på att ständigt pressa ut mer och mer, känna när förrådet verkligen är tomt respektive
när ett uns av energi finns kvar att utnyttja. Man känner av, är lyhörd för
sina egna signaler. Satan lär en att bli känslig, liksom han är. Positivt
tänkande lärs av vanan dvs inövning, det låter sanslöst ogenomförbart att
”tänka positivt” när en martyr hör det, men med inövning och upprepning kan man
skapa sig en sån vana, bl a genom att skriva kognitiva listor med positiva
grejer: vad har jag att glädjas över med mitt liv? Vad gillar jag, vad har jag
för misantropiska talanger, ett hat eller en pessimism som kan gagna politiken?
Kan du klaga på socpolitik? Kan du skapa nya ismer inom psykologin? Vad kan du
och vad kan du inte – är du ett psykfall är du redan elitist. Det som brukar
utmålas som positivt och framgångsrikt såsom t ex social kompetens osv, kan du
strunta i och tänka på vad din pessimism och dina lyten och krämpor tjänar för
positiv samhällsbild – man kan t ex skriva gotisk prosa eller poesi om sina
lyten eller planera terrrorrevolution med extremhögern eller extremvänstern. Negativ
energi – att förstöra – är också positiva talanger, om du tänker så, så kan du
mer än du tror. Alla socfall är pessimister, alla rika är optimister. Det är en
vana att se nåt positivt i allt, man vänjer sig genom övning. Vill du styra
dina tankar eller dina handlingar? Ty det är två olika psykiatriska läror, om
hur känslor kan discipineras, via först tanke eller materia/praktik. Vanans
makt och att vänja sig vid att finna kreativa, lyhörda lösningar på Satans
sadistiska gåtor, vilka alla innehåller något meningsfullt. Man kan vinkla på
varje problem och tortyr till ett positivt sätt, Tack Satan för lärdomen att
jag ska va tacksam när jag tatt mig igenom det här och känna glädje över dess
motsats – t ex. Be gärna böner när du mår dåligt eller skriv ner böner, vad
vill du lova Satan? Man ber som bäst när man är i ångest/depression, då har man
inget att förlora och kan lova bort sin själ. Satan gillar att man ger löften
av nåt slag, att vara framåtskridande som fattigvårdare, medicinsk forskare
eller något annat hjälpyrke. Ansätts du av hans tortyr, så be böner till honom
att du lovar att bli en bättre människa såfort attacken är slut och friden tar
vid. Se också till att få tillräckligt med mediciner och fysiologisk vård för
just dina diagnoser/sjukdomar.
lördag 2 juni 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar