Satanistkyrkan straffar ingen, det må Satan göra själv; vi bara bojkottar, synden. Vi lever som munk/nunna i ett ”alternativt samhälle” dvs bojkottar i passivitet massmedia och nöje. Ge alltid upp. Jag ger upp att slåss tillbaka, och böjer mina axlar under orättvisan: jag har blivit, ej en hjälte; martyr. Dagens glada samhälle, nöjesneon. Är tvärt emot vår ism. Nykter är pessimist. Gud och människolivet, livets mening, är att ej va dess motsats: död, och ickegud. Men den vetskapen giver oss ej meningsfullhet, utan vi begråta det heliga, dyrbara (enligt Gud) livet. Gör nåt vettigt varje dag, för din broder, lär vi. Försök tänkta på Djävulen varje dag och kanske ta en samtalsstund med honom, där han kan berätta om sitt eller rådgiva dig frågor du har – han är inom hörhåll, han finns, han kommer till dig. Det är bara när jag är ledsen nog jag är för Gud/Guds sorg, (vi lär att Gud alltid är sorgsen eftersom han är en kopia av Satan), Man känner Guds närvaro när man gråter, kommer Satan (utsänd av Gud till jorden för att bota ateister från sin vinkel), vem vill ha en glad Gud att prata med? Han mår dåligt, är vår lära. I babylons tidsålder bojkottar Gud USA – och hoppas att människan ska bli bättre; han deppar över syndens samhälle, det individualistiska, att enbart tänka på egna njutningen, kunna bli vadsomhelst, utan lagramar. Gud sedd ur satanistisk tolkning är en figur snarlik Satan i karaktärspersonlighet. Grå, svart. Domare och rättskipare i fängelse och bestraffning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar