lördag 18 juni 2011

Satanistkyrkans syn på satanism 185

Babylons kännedom, vetskapen om min fiende.
Jag blir aldrig chockad över perversiteter, ovanligheter och obskyriteter, eftersom jag är satanist, och Satan är extremist, därav lärt mig att tåla det mesta, och vadhelst jag möter, så är jag van, med munkens såkallade tristess (som han blivit anklagad för), ihålighet, betyder vana vid det udda, att aldrig chockas känslomässigt av synd, för vi känner Babylon och vet dess tristesserade regler. Visst kan man om man vill ännu chockas av synd, men Satan känner syndarna och vet vad de går för, via åratal i helvetet, och vi litar på honom. Vi har trötta axlar i Babylon och sopar ständigt upp andras skit. Vi är lägervakter, med sorg i ögonen. Babylon är likamed synd, och vi har sett det mesta, därav bojkottar synen. Vi vet vad som finns på andra sidan stängslet, därav ej behöver gå dit. Vi lever mitt i Babylon, syndsamhället, och vet vad vi hatar, känner vår fiende, med Satans hat som hjälp och stöd, i vår desperation över kännedom om synd. Man vänjer sig, efter åren, och blir invand i alla perversioner (vilket är varför Satan ej blir kåt), vilka ej tycks färgstarka utan gråa, och man ej kan fatta hur folk roas av perversionen, för att va road betyder chock, att överraskas. Munken går grå genom Babylons stränder, med erfarna ögon som ett barns. Aldrig vi kommer att överraskas av synden, som vi alltid vet finns där. Med vårt negativa synsätt hävdar vi att människan är född syndare, och upphör därmed att förvånas över chocksamhället, upplevelsesamhället, ett samhälle baserat på känslomässig extremitet, känslomässiga reaktioner, ju starkare sådana desto bättre, såsom kåthet, lycka, skratt, erotik osv. Meningen med livet i ett chocksamhälle är att åstadkomma känslosamhet, söka starkare och starkare känslor. Munkens tomhet, står i kontrast till samhället. Han är lugn i alla situationer. Han faller handlöst, död som ett löv. Ögonen hans är 100 år gamla, och ryggen är böjd. Håret är grått, ögonen grå. Han vet vem han är och vad samhället är, det bibelnämnda samhället, han vet vem Satan är och vem syndaren är, han vet vad universum är. Denna överlägsenhet, skänker lugn och apati, tomhet. Denna trygghet, Satan som ledare att lita på, giver honom tröst hemska dagar vid Babylons stränder. Satan, jag litar på dig. Satan lär munken att aldrig chockas, att aldrig bli ledsen över synd, Satan säger, med sin oändliga sorgsenhet som varar i tusen år; bli inte ledsen, för Helvetet finns. Lev med den tryggheten på din kudde: Helvetet finns. Jag lovar att Helveteseldar aldrig slutar brinna, säger Satan, och lita, du hämnare, på döden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar