Satanistkyrkans syn på satanism 215

Jesus, ta mig härifrån, från ångestens tunnel. En av Jesus underlättad dag, glömskans ljuvlighet, följs därpå av plågornas och outhärdlighetens dag, varje gång. Glädj dig aldrig och lev i osäkerhet och stress, för varje lyckostund följs av lump och piskor, om detta kan du va säker, så länge Djävulen existerar. Glädj dig aldrig, våga ej, för allt är förgäves. Jesus bön du ber om lättnad, hans makt över dig, du människa, är så liten till följd av den stora ondskan, att plåga strax följer (ty Satan styr). Aldrig du skänkes lycka, och med den vetskapen ska du tjäna Satan, pessimisten som hävdar Jesu illusion vara förrädisk, hävdar liv varandes lidande, och därmed alla illusioner falla till förmån för ärligheten, vilket är livets outhärdliga lidande, ångestanfallets eviga sekund.
Plågornas stig är mångårig, kanske ett helt människoliv, där svårmodig ungdom, kanske trasproletär, blir till pensionär med dödsångest och torra dar, munk eller människa, allas våra liv blir ett helvete, från början till slut. Syndaren dock njuter, varpå denne ska dö, till helvetets plågor, för att glädjas på andras lik, asätarkannibal som festar på andras gravsten, varpå Satan denne hatar, då Satan hävdar den lidande människan vara den enda som förskonas Helvetet efter döden. Lammen i Sverige, av Satan pryglas och piskas, för att dessa har potential till att förstå honom, pryglas eftersom Satan är galen, psykopatisk. Dessa lamm kan bli munkar för att söka sluta fred med Satan, gå honom till viljes, munkar vilket betyder underkastelse under plågans piska med ljus som mål, förståelse och att sluta vänskapsband med fiende (Satan är männskans fiende), för att på sikt finna frid. Gud som jag hatar Satan! Gud som jag hatar människorna, som ej erbjuder lindring till en tiggare i nöd, Satan lär mig att av religiös otillfredsställelse hata människan som ej hjälper mig i nöd, Satanshatet därmed blir till människohat, han försöker lära mig att hata dem, när jag sublimerar mitt hat mot djävulen. Jag hatar och älskar min bödel Satan, som förstör mitt liv, med löften om ljus i slutet av tunneln, O heliga ljus!, och jag underkastar mig honom eftersom jag inte har nåt val, han har ansatt mig, han styr hela mitt liv, gör stenar av bröd. Gud som jag hatar mig bödel, han som via plågor vill lära mig att ej va godtrogen, lurad av illusioner, lära mig ödmjukhet och solidaritet med de lidande, han jag hatar, han jag underkastar mig, varpå satanism kan sägas vara för munken, masochism, där Satan definieras vara sadist.