Gud har ett gott hjärta, till var och en som är troende. Gud är nästan mänsklig i sitt breda känsloregister. Gud är ytterst känslosam, med starka förmågor till hat och ångest. Han har förmåga att gråta över sällhet, bli vred över själviskhet, men Gud är i original god, och snäll. Gud skall dock ej blandas ihop med sin son, i karaktärsdrag, som så ofta görs, ty Guds karaktär är mer misantropisk och vredeslysten. Gud ser misantropiskt ner på människan och bryr sig föga om vad som sker på jorden, varpå tystnaden är förståerlig från hans sida. Han anser människan vara bagatell, jämfört med sig själv, vilket kan förklara varför han ej alltid räddar de lidande innan jordedöden. Gud dock med sin känsloförmåga blir ibland givmild såsom när han valde att skicka sin son ner för att bota krämpor och lidande, men detta exempel skall ej för evigt karaktärisera Gud, som är lynnig och sedemera ej bryr sig lika mycket som Jesus gjorde. Gud är dock i grunden god, och rättvis, med helvetet som domare och rättsskipare. Lita på Gud, men låt honom vila från jordebekymmer för han är värd att slippa bry sig om människans bagatellartade lidande, om han för tillfället känner för att så slippa. Be då, i din ångest, att Gud skall av dig anses högre i värde än vad din ångests värde är, varpå du skall acceptera ditt lidande som straff för att du ej ser upp tillräckligt mycket till Gud, enligt Satans lärdom till dig dvs Satans syn på Gud. Vem kan förstå Guds tystnad? Han talar ibland via Satan. Då anses det nyttigt att lära att Guds ångest är mer värd än din ångest, och med delad känslas vetskap, skall frid fås. Gud har förmåga till eget lidande, liksom förmåga att bagatellisera människan, liksom förmåga att tala via Satan som profet. Gud är komplex, komplicerad, mångfacetterad och känslosam. Att skrika ut sin ångest till Gud, ger inget svar, ty Gud är själv i ångest, varpå hans lidande är viktigare än ditt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar